Ungdomar, stress och psykisk ohälsa - Regeringen

SOU 2006:77Övervägande och förslag till åtgärderproblem), Prioriteringsgrupp II (förebyggande insatser meddokumenterad nytta), Prioriteringsgrupp III (behandling av mindresvåra problem) samt övriga insatser (exempelvis förebyggandeinsatser utan dokumenterad effekt).Förslag• Socialstyrelsen får till uppdrag att kartlägga hur insatser somrör barn och ungdomars psykiska hälsa inom hälso- och sjukvårdfördelas på de tre prioriteringsgrupper som Riksdagenangivit i beslutet från år 1997. I uppdraget ingår även att kartläggavilka verktyg huvudmännen använder för att styra fördelningenav resurser mellan de tre prioriteringsgrupperna. Dennakartläggning beräknas kosta 2 mnkr. Kartläggningen kräver attkommuner och landsting lämnar erforderliga uppgifter.Samhällets stöd till de drabbadeEnligt riksdagens beslut år 1997 om prioriteringar inom hälso- ochsjukvård ska i första hand personer med svåra tillstånd få vård (PrioriteringsgruppI) (410). Vård erbjuds från bl.a. barn- och ungdomspsykiatrin,vuxenpsykiatrin och socialtjänsten. Utredaren haruppfattat att det ligger utanför ramen för uppdraget att beskrivahur denna vård ska bedrivas.Vård av mindre svåra tillstånd hör till Prioriteringsgrupp III.Utredarens uppfattning är att det centrala problemet på området äratt resurser används för Prioriteringsgrupp III på bekostnad avförebyggande insatser med dokumenterad nytta, PrioriteringsgruppII. Detta strider mot riksdagens riktlinjer. Frågan harbehandlats ovan under rubriken insatser från vårdpersonal.SamverkanVid individuell behandling av medicinska, psykologiska och socialaproblem krävs inte sällan insatser från ett flertal olika yrkesgrupper.Utbudet av tjänster har utvecklats inom olika samhällssektorerrelativt oberoende av varandra. Exempelvis kan hälso- och sjukvårdengöra insatser för en individ och hennes familj relativt oberoendeav arbetsförmedling, försäkringskassa, skola, socialtjänst osv.279