Ungdomar, stress och psykisk ohälsa - Regeringen

SOU 2006:77Individfaktorer: betydelse, utveckling över tid och möjliga åtgärderder perioden 1985–1995 försämras däremot både den verbala ochden spatiala förmågan medan den logiska förmågan är oförändrad.Några senare testresultat har inte publicerats.Ett ytterligare mått är tester av unga vuxnas förmåga att tolkainformation. Sådana studier har genomförts av upprepade födelsekohorter.Dessa tester visar förbättringar mellan årskullarna somföddes fram till andra världskriget men endast små förändringarmellan årskullar födda 1955–64 och 1965–70 bland dem som endastgått i grundskola eller två-årigt gymnasium (344). I grannlandetFinland sker däremot tydliga förbättringar.Skolprestationer ger en viss uppfattning om ungdomars kompetenser.Utvecklingen diskuteras i kapitel 5. En stagnerad utvecklingalternativt en nedgång under senare tid påvisas i flera studier.BedömningUnder de senaste 50 åren har antalet skolår ökat. Varje extra teoretisktskolår ökar elevernas IQ med i genomsnitt 2 enheter (145,333, 345). Sedan 1960-talet har skolgången i Sverige ökat medminst 6 år vilket skulle motsvara en ökning av IQ med 12 enheter.Detta talar för att skolgången, genom effekter på kognitiv förmåga,kan ha motverkat tendenser till psykisk ohälsa.ÅtgärderDet finns god evidens för att föräldrar, förskola och skola kan utvecklabarns och ungas kognitiva förmåga.Emotionell förmågaFörmågan att uppfatta, tolka och hantera känslor kallas ibland föremotionell kompetens, alternativt emotionell intelligens. Emotionellkompetens har starkt samband med förmågan att samspelamed andra människor som ibland kallas för social kompetens. Bådeemotionell och social kompetens går att utveckla, likaväl som förmåganatt kunna räkna och skriva.Värdet av att använda begreppet emotionell intelligens är omstritt.En del forskare menar att generell kognitiv förmåga mätt med traditionellaIQ-tester även fångar emotionell intelligens (331). Dessa215