Ungdomar, stress och psykisk ohälsa - Regeringen

Teoretisk bakgrund SOU 2006:77olika diagnoser. I kapitel 5 ingår diagnoser som schizofreni, depression,ADHD och matvägran hos spädbarn och barn. I kapitel 18ingå exempelvis huvudvärk. Allmänt använda kriterier saknas för dediagnoser som behandlas i kapitel 18.De tillstånd som är upptagna i kapitel 5 är således mer väldefinieradeän tillstånden i kapitel 18. De är dessutom ofta allvarligare.Uppdelningen efter de två kapitlen skulle därför kunna tjäna somgrund för att skilja mellan ”onormala” psykiska tillstånd och psykisksjukdom. Dock betecknas endast en del av tillstånden i kapitel 5som sjukdom. Återstoden anges som syndrom eller beteendestörningar.Det finns således inga tydliga kriterier som gör det möjligtatt skilja mellan psykiska problem och problem som kan betecknassom sjukdom.Psykisk hälsaI direktiven för utredningen används begreppet ”psykisk hälsa”.Målet för folkhälsoinsatser brukar också beskrivas i positiva termer,att främja ”hälsa”, snarare än det motsatta, att motverka ”ohälsa”.WHO:s definition av hälsa från 1948 är exempelvis formulerat isådana positiva termer. Det är således vanligt att använda det positivabegreppet ”hälsa” istället för det negativa ”ohälsa”. Förklaringenär troligen att negativa beteckningar är mindre attraktivaoch därför brukar undvikas. Det finns dock betydande problemmed att använda ett positivt hälsobegrepp då utvecklingen skaanalyseras och insatser utformas.Ordet ”hälsa” kommer från fornsvenskan hælsa, som bildats frånhel, hæl "lycka", ett ord som är besläktat med hel (Nationalencyklopedin).Ett liv med ”hälsa” är således liktydigt med ett ”lyckligt”eller ett ”gott” liv. Ett gott liv är ett mycket vidare begrepp änavsaknad av hälsoproblem. Problemet uppstår när samhälleliga insatserska utformas för att främja hälsa/lycka, dvs. ett ”gott” liv”.En enskild individ kan ha en tydlig bild av vad hon eller han menarmed ett sådant ”gott” liv. I ett modernt pluralistiskt samhälle finnsdet dock olika uppfattningar om vad det goda/lyckliga livet innebär.En person kan betona personlig upplevelse av lycka, en annanmöjlighet till personligt inflytande, en tredje att bli uppskattad avandra människor, en fjärde möjlighet att realisera andliga värdenosv.52