Ungdomar, stress och psykisk ohälsa - Regeringen

SOU 2006:77Faktorer främst knutna till det offentliga: betydelse för psykisk ohälsaAnalysen visar att när föräldrar deltar vid möten i sådana föreningarbarnens skolprestationer blir bättre.Föräldrar kan även medverka i skolans aktiviteter genom att samlain pengar till en klassresa, hjälpa läraren i klassrummet (vilket förekommeri USA men är ovanligt i Sverige) och genom att medverkavid sociala aktiviteter som skolan arrangerar. När föräldrar gerskolan sådant stöd tenderar barnens beteende i skolan att förbättras,men resultatet är osäkert.Under 1990-talet påbörjades försök med lokala skolstyrelser medföräldramajoritet. Under samma period tillkommer friskolor vilkethar ökat föräldrars möjlighet att indirekt påverka skolan genomaktivt val av skola. Dessa förändringar har inneburit ökade möjlighetertill inflytande för föräldrar.Tillgång till elevvårdFrågan behandlas i kapitel 8.Samlad bedömningSkolan kan ha både positiva och negativa effekter på ungdomarspsykiska hälsa. En bedömning måste grundas på utvecklingen avenskilda aspekter som påverkar psykisk hälsa. Det finns anmärkningsvärtfå uppgifter som är jämförbara över tid. Särskilt anmärkningsvärdär bristen på jämförbara tester av elevernas skolresultatoch andra kompetenser där utvecklingen går att följa mer än 10 år.Inte heller ett uppmärksammat fenomen som mobbning går attfölja mer än 10 år tillbaka i tiden. Detta är otillfredsställande eftersomdet ofta krävs minst 20 års observationer för att klargöra omen förändring av betydelse har inträffat, se val av tidsperspektiv ikapitel 1.De fragmentariska uppgifter som föreligger ger en oklar bild avvilken betydelse skolan kan ha haft för den ökade psykiska ohälsan.Det finns inte belägg för att någon enskild aspekt har haft någonväsentlig inverkan.Genomgången visar dock att det finns ett flertal faktorer somfrämjar god psykisk hälsa och som skolan kan utveckla. Ett exempelpå detta är att tillämpa de principer som ingår i begreppet ”fram-167