13.07.2015 Views

Ungdomar, stress och psykisk ohälsa - Regeringen

Ungdomar, stress och psykisk ohälsa - Regeringen

Ungdomar, stress och psykisk ohälsa - Regeringen

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

Utveckling av <strong>stress</strong>relaterade symptom <strong>och</strong> <strong>psykisk</strong> <strong>ohälsa</strong> SOU 2006:77I, II Oro <strong>och</strong> nedstämdhet, sömnbesvär <strong>och</strong> trötthetAndelen 20–29-åringar som hade besvär i form av nedstämdhet,oro, ångest eller sömnsvårigheter ökade mellan åren 1989 <strong>och</strong> 1995,för kvinnor från 8 till 14 procent <strong>och</strong> för män från 5 till 10 procent.Register som behandlar sjukhusvård för psykiatriskadiagnoserMänniskor som drabbas av <strong>psykisk</strong>a sjukdomar kan ha kontakt medsjukvården. Det är därför tänkbart att använda sjukvårdsstatistik föratt analysera utveckling över tid.För vård på sjukhus finns ett nationellt register där tidpunkt <strong>och</strong>diagnos för varje vårdtillfälle registreras i det s.k. slutenvårdsregistretsom gör det möjligt att fastställa om sjukhusvård av en given gruppav diagnoser ökat eller minskat över tid. Om patienter med engiven grupp av problem sjukhusvårdats i samma omfattning övertid kan uppgifterna användas för att beskriva utvecklingen av dessaproblem. Dock, om sjukvården inför en ny effektiv behandling kanproblem som tidigare behövde sjukhusvård nu behandlas i öppenvård. Slutenvårdsregistret visar då felaktigt minskad förekomst avproblemet. Det omvända kan också gälla. Ökad medvetenhet omett visst problem kan göra att läkare blir mer benägna att behandlapatienten i sluten vård. Så kan exempelvis vara fallet vid självskadandebeteenden där medvetenheten om att patienten kan fullföljaen självmordsavsikt kan leda till att fler vårdas på sjukhus.Den totala tillgången på vårdplatser <strong>och</strong> rutiner för hur länge enpatient vårdas på sjukhus har också betydelse. Om antalet psykiatriskavårdplatser minskar <strong>och</strong> vårdtiderna är oförändrade kommerantalet individer som vårdas på sjukhus självfallet att minska,oavsett förekomst av sjuklighet i befolkningen. Å andra sidan kommerantalet vårdade att öka om de genomsnittliga vårdtidernaminskar.Under de senaste decennierna har antalet psykiatriska vårdplatserminskat från omkring 35 000 under 1960-talet till 4 587vårdplatser år 2003. Förändringen har skett gradvis med 12 960 vårdplatserår 1991 <strong>och</strong> 6 267 platser år 1997 (Källa: EpidemiologisktCentrum, Socialstyrelsen). Under de senaste decennierna har ävenvårdtiderna minskat. Det innebär att antalet vårdtillfällen endastminskat i begränsad omfattning. År 1987 erbjöds 105 000 vård-82

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!