Ungdomar, stress och psykisk ohälsa - Regeringen

1 Uppdraget och tolkning avutredningens direktivSammanfattningDe flesta ungdomar mår bra. Under de senaste 10–20 åren har dockflera rapporter visat att det blivit vanligare att ungdomar är nedstämda,är oroliga, har svårt att sova och har värk. I den allmännadebatten beskrivs besvären ofta som tecken på stress. Det är bakgrundentill utredningen som behandlar i huvudsak fyra frågeställningar.1) Har stress och psykisk ohälsa ökat? 2) Hur kan utvecklingenförklaras? 3) Vilka effektiva förebyggande och behandlandeåtgärder kan sättas in? 4) Hur kan stress och psykisk ohälsa blandunga följas framöver?Utredningen utgår från den proposition om mål för folkhälsansom riksdagen antog år 2003 och från den strategi för att förebyggapsykisk ohälsa som EU lagt fram år 2005. Både den svenska folkhälsopolitikenoch EU:s strategi är inriktade på hälsans bestämningsfaktorer.Det innebär att analys och förslag till åtgärder orienterasmot de levnadsförhållanden som skapar stress och psykiskohälsa.Utredaren använder vetenskapliga metoder för att besvara frågorna.Den litteratur som redovisas är analytisk. Den tar hänsyn tillatt ett flertal faktorer samtidigt kan påverka förekomsten av ettproblem.Det går att särskilja tre innebörder i begreppet stress, en vardaglig,en psykologisk och en medicinsk. Den vardagliga definitionenav stress innefattar upplevelser av att känna sig pressad, att intehinna med det man tänkt sig och att vara frustrerad. I det vardagligabegreppet av stress ingår kroppsliga symptom som uppfattasvara konsekvenser av påfrestningar, exempelvis huvudvärk ochmagvärk.En psykologisk definition av stress anger att en individ erfarstress om hon upplever att de påfrestningar hon är utsatt för överstigerden egna förmågan. Definitionen tar vare sig ställning till de27