Ungdomar, stress och psykisk ohälsa - Regeringen

SOU 2006:77Uppdraget och tolkning av utredningens direktivstress och ohälsa. Individuella resurser har motsvarande effekt vilketockså representeras av en pil.I modellen anges att stress ökar risken både för psykiska ochfysiska hälsoproblem. I det följande kommer dock främst psykiskohälsa att diskuteras. Det finns flera skäl till detta. Ett är att psykiskohälsa specifikt pekas ut i uppdraget. Det andra är att det finnsen relativt omfattande vetenskaplig litteratur kring samband mellanpåfrestningar (stressorer) och förekomst av psykisk ohälsa underungdomsåren. Litteraturen kring effekter på fysisk ohälsa underdenna period av livet är relativt begränsad. Det hänger samman medatt det ofta krävs påfrestningar under lång tid för att fysiska hälsoproblemska bli manifesta. Det hinner de sällan bli under ungdomsåren.Längst till höger finns en ruta med suicid som en möjlig ytterstakonsekvens av psykisk ohälsa samt död som en möjlig följd avfysisk sjukdom. Under ungdomsåren är självmord den näst vanligastedödsorsaken.Livssituationen påverkar således förloppet på flera sått. I livssituationenfinns de stimuli som kan utlösa stress. Livssituationenmodifierar också risken för att ett givet stimulus ska utlösa stress.Slutligen påverkar livssituationen risken för att stress ska leda tillpsykisk ohälsa. I analyser av individers livssituation är det ofta svårtatt avgöra mekanismerna. Det är dock möjligt att samlat analyserasamband mellan livssituation och psykisk ohälsa.Orsaker, risk- och skyddsfaktorerFolkhälsoforskning är inriktad på att ge vetenskapligt baserade förslagtill åtgärder. Därför krävs förenklade förklaringar till kompliceradeorsakssamband. Även den modell som presenteras i figur 1.1behöver förenklas. Inom folkhälsoområdet och delar av psykologinanvänds begreppen risk- och skyddsfaktorer som med ett gemensamtbegrepp kallas bestämningsfaktorer (determinanter). En bestämningsfaktorpåverkar förekomsten av ohälsa. Den underliggandeföreställningen är att hälsoproblem uppkommer som resultat avkedjor av händelser. När en bestämningsfaktor analyseras fästerman ingen vikt vid hur denna händelsekedja ser ut. Istället blir detcentrala att statistiskt säkerställa ett samband mellan en givenbestämningsfaktor och ett hälsoutfall. Betydelsen av andra faktorer(s.k. konfounders) söker man eliminera med statistiska metoder.37