13.07.2015 Views

Ungdomar, stress och psykisk ohälsa - Regeringen

Ungdomar, stress och psykisk ohälsa - Regeringen

Ungdomar, stress och psykisk ohälsa - Regeringen

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

SOU 2006:77Faktorer främst knutna till det offentliga: betydelse för <strong>psykisk</strong> <strong>ohälsa</strong>Skolans effekt på <strong>psykisk</strong> hälsa är således sammansatt. Det gårinte att genomföra experiment där ungdomar slumpas till att gå iskolan <strong>och</strong> inte göra det. Det går därför inte att ge ett klart svar påskolans effekt på <strong>psykisk</strong> hälsa. Däremot går det att analyseraeffekter <strong>och</strong> utveckling av avgränsade aspekter.Utveckling av kompetenserStudier från ett flertal länder visar att barns intellektuella förmågagradvis har förbättrats under andra halvan av 1900-talet (144). Detär sannolikt delvis en följd av längre skolundervisning (145). Framtill år 1990 har denna positiva trend också påvisats i Sverige (146).I den nationella utvärderingen av grundskolan som publicerats2004 jämförs prestationer år 1992 med prestationer år 2003. Därredovisas försämringar i matematik <strong>och</strong> i läsförmåga <strong>och</strong> oförändradeeller försämrade resultat i engelska <strong>och</strong> naturorienterandeämnen (147). Sverige deltar i två studier som organiseras av OECD,PISA <strong>och</strong> TIMMS. Under perioden 1995–2003 visar studierna påförsämring av elevernas färdigheter i matematik <strong>och</strong> naturorienteradeämnen (148, 149). Läsfärdigheterna är oförändrade. I flera andraländer har det dock skett en förbättring av läsförmågan vilket göratt Sveriges relativa position har försämrats. Skillnaderna olika skoloremellan i Sverige har också ökat, framförallt sedan år 1997 (150).Ett annat mått utgörs också av andelen elever som slutar grundskolanutan godkända betyg. Andelen, omkring 10 procent, harökat sedan starten av nuvarande betygssystem år 1997. En liknandetrend finns inom gymnasieskolan där andelen utan slutbetyg ocksåhar ökat (151). Enligt Skolverkets senaste rapport saknade 28 procentav landets 20-åringar slutbetyg från gymnasieskolan (151).Utformning av skolans pedagogik – framgångsrika skolorFlera av de ungdomar som har intervjuats framhåller att otydligamål <strong>och</strong> otydliga instruktioner är en källa till <strong>stress</strong>, se kapitel 4.Många anser att lärarna själva är osäkra över hur målen för skolansolika ämnen ska tolkas <strong>och</strong> vilka betygskriterier som ska tillämpas.Undervisning som ger eleverna tydliga mål, ställer höga krav <strong>och</strong>där läraren ofta ger återkoppling till eleverna på deras prestationergår ofta under beteckningen ”framgångsrika skolor” (effective schools).159

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!