Ungdomar, stress och psykisk ohälsa - Regeringen

SOU 2006:77Utveckling av stressrelaterade symptom och psykisk ohälsaÖkningen kan både förklaras av ändrade vårdrutiner och av ökadförekomst av problemen. Det går inte att avgöra vilken förklaringsom gäller.Beteendestörningar och emotionella störningar med debut vanligenunder barndom och ungdomstidI denna grupp av diagnoser ingår tillstånd med hyperaktivitet,bristande koncentrationsförmåga och svårigheter att sitta stilla. Envanlig diagnos som ingår i gruppen är ADHD (Attention DeficitHyperactivity Disorder), dvs. hyperaktivitetssyndrom med uppmärksamhetsstörning.I gruppen ingår även diagnoser som betecknarolika former av antisocialt beteende.Det finns påtaliga problem med att använda slutenvårdsstatistikför att beskriva utvecklingen i befolkningen av denna grupp av problem.I befolkningen är diagnoser i denna grupp avsevärt vanligarebland pojkar än bland flickor. Trots detta är sjukhusvård för dennagrupp av diagnoser flera gånger vanligare bland flickor än blandpojkar. Exempelvis var år 1990 i åldern 15–19 år, vård av flickor 10gånger vanligare än vård av pojkar. Skälet är troligen att pojkar meddenna typ av problem vanligen behandlas inom socialtjänst ochkriminalvård medan flickor i högre grad behandlas inom sjukvården.Detta talar för att förekomst av dessa problem inte går att beskrivamed hjälp av slutenvårdsstatistik.Avsiktliga självdestruktiva handlingarDenna grupp av diagnoser utgörs av avsiktliga självdestruktivahandlingar som inte leder till döden. Diagnosen kräver att läkarengör en bedömning av patientens avsikt. Ibland är avsikten uppenbarmen gränsen gentemot olycksfallsskador kan ibland vara oklar.Under perioden ökar andelen ungdomar som sjukhusvårdats föravsiktliga självdestruktiva handlingar, se figur 3.15. Ökningen påvisasi ungefär samma takt i alla de tre åldersgrupperna och i samma taktför båda könen. Problemet är vanligast bland flickor i åldern 15–19 år.87