13.07.2015 Views

Ungdomar, stress och psykisk ohälsa - Regeringen

Ungdomar, stress och psykisk ohälsa - Regeringen

Ungdomar, stress och psykisk ohälsa - Regeringen

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

SOU 2006:77Faktorer främst knutna till det offentliga: betydelse för <strong>psykisk</strong> <strong>ohälsa</strong>Ekonomi, Fritid, Hälsa, Materiella tillgångar, Medborgerliga aktiviteter,Sociala relationer, Sysselsättning, Transporter, Trygghetsamt Utbildning (14). Denna indelning har varit utgångspunkt fördispositionen.I detta kapitel behandlas välfärdskomponenter som främst rördet offentliga inkluderande arbetsmarknaden medan kapitel 6 främstbehandlar komponenter knutna till familjen <strong>och</strong> den enskilde. Dethar dock inte varit möjligt att göra en strikt logisk indelning eftersomolika komponenter påverkar varandra.I presentationen av varje enskild komponent behandlas förstbelägg för att komponenten har betydelse för <strong>psykisk</strong> <strong>ohälsa</strong>, direkteller indirekt. Denna del bygger på internationell forskning. I deredovisade studierna har författarna vanligen tagit hänsyn till andrafaktorer som kan påverka resultatet, exempelvis kön, ålder, familjebakgrund,utbildning, medborgarskap etc.Diskussionen fortsätter sedan med en beskrivning av utvecklingeni Sverige under de senaste decennierna. Därefter följer en bedömningav sannolikheten att den kan förklara den ökade förekomstenav <strong>psykisk</strong>a problem. Avsnitten avslutas med en presentation avåtgärder som kan påverka komponenten. När det uppfattas befogatlämnas också konkreta förslag till åtgärder. Förslag till åtgärderbehandlas samlat i kapitel 11.FörskolaBetydelse för <strong>psykisk</strong> hälsaTiden i förskolan ligger minst 7 år före ungdomstiden. Trots dettabehandlas förskolan i denna utredning. Skälet är att förskolan harstor betydelse för den <strong>psykisk</strong>a hälsan, även under ungdomsåren. ISverige går de flesta barn i förskola. År 2003 var 45 procent avettåringarna inskrivna <strong>och</strong> 87 procent av två-åringarna (135). Förskolaär således normen i Sverige.En systematisk översikt av studier med hög kvalité visar påpositiva effekter av förskola i form av bättre skolprestationer, socialanpassning <strong>och</strong> lägre förekomst av utagerande beteendeproblem(136). Positiva effekter påvisas även senare i vuxen ålder. De redovisadeundersökningarna är dock genomförda i USA i socialt mindregynnade grupper. Resultaten går därför inte självklart att överföratill Sverige.155

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!