här - FALSKT ALARM

1.3 Biologen och kossan
Endast ett fåtal vetenskapliga ämnesområden (matematik och logik med avläggare) kan ståta med
att vara exakta. Övriga vetenskaper brukar betecknas som empiriska. Det betyder att de är baserade
på erfarenheter nådda genom observationer. När anekdotens biolog ser den svartvita kossan utanför
Sturup inser han att denna enstaka observation inte bevisar att alla svenska kor är svartvita. Men det
står honom fritt att hypotetiskt anta att så är fallet. Sedan kan han eller andra testa denna hypotes
genom att fara runt i Sverige och granska kornas utseende. Så länge man bara träffar på svartvita
kor är hypotesen hållbar. Men träffar man på en rödhjälmig ko, tvingas man förkasta hypotesen och
har utvidgat sina kunskaper om svenska kors utseende.
Att arbeta efter sådana riktlinjer har visat sig vara mycket framgångsrikt inom empirisk vetenskap i
allmänhet och naturvetenskap i synnerhet. Man studerar hur verkligheten ser ut och lägger fram en
hypotetisk förklaring till de observationer man gjort. För att vara vetenskapligt fruktbar måste den
framlagda hypotesen vara falsifierbar, dvs. leda till förutsägelser vars riktighet kan testas.
Inom naturvetenskaplig forskning testas hypoteser normalt genom experiment. Visar dessa att
hypotesen lett till korrekta förutsägelser, så har forskarnas samhälleliga uppdragsgivare skäl att vara
nöjda. Samhället månar nämligen om att kunskapsläget ska vara så gott att vi kan avge korrekta
förutsägelser: Bygg bron på det här sättet, så kommer den att hålla för tung trafik.
Som vetenskapsman har man större anledning att glädjas när experimentet visar att en hypotes lett
till felaktiga förutsägelser. Då måste man ersätta den gamla hypotesen med en förbättrad version
som förmår förklara såväl tidigare observationer som de nya man gjort. Kunskapsläget har förbättrats,
och man har gjort ett vetenskapligt framsteg.
I den folkliga klimatdebatten framförs ofta argumentet att den ena eller andra sidan inte har lagt
fram några bevis för sina påståenden. Sådan argumentering röjer bristande insikt om det normala
arbetssättet inom empirisk forskning. Man kan aldrig bevisa att en hypotes är sann. Man kan bara
bevisa att en hypotes är falsk. Ibland hamnar forskare i situationen att det finns mer än en hållbar
hypotetisk förklaring till det man observerat. Då är det bara att gilla läget och inse att ytterligare
forskning behövs för att kunskapsläget ska klarna. Hållbara hypoteser förblir hållbara till dess de
falsifierats.
1.4 Klimatologen och kossan
Jordens klimat bestäms av en mångfald faktorer i ett komplext samspel som är synnerligen svårt att
utreda. Möjligheterna att genomföra klargörande experiment är dessutom långt mera begränsade
inom klimatologin än inom typiskt experimentella ämnesområden som fysik och kemi. Därför är
det regel snarare än undantag att klimatologiska observationer kan hypotetiskt förklaras på mer än
ett sätt.
I sådana kontroversiella fall bestämmer sig forskare vanligen för vilken hypotes de finner trovärdigast
och därför lämnar sitt stöd till i debatten. Hur stort stöd en viss hypotes når bland forskare inom
fältet kan ha betydelse för enskilda forskares planering av sin verksamhet, men är i övrigt av ringa
vetenskapligt intresse. Det vetenskapliga kunskapsläget avgörs nämligen helt av vilka hypoteser
som kunnat förkastas och vilka som fortfarande är hållbara.
10