här - FALSKT ALARM

Recommendations

Info

9.15 Sammanfattning av kolcykelkontroversen Vetenskapliga kontroverser har ofta sin grund i oenighet om vilka mätvärden som är tillförlitliga. Därför har jag vid min behandling av kolcykelkontroversen i görligaste mån försökt hålla mig till samma mätvärden som alarmisterna. Mina analyser har utgått från av IPCC stödda skattningar av mängden antropogena utsläpp, ökningen av luftens koldioxidhalt, samt oceanernas nettoupptag av koldioxid. Inte för att jag är övertygad om att alla dessa skattningar är korrekta, utan för att visa att de kan tolkas på annat sätt än vad IPCC gjort. IPCC baserar sin tolkning på det alarmistiska postulatet att ökningen av luftens koldioxidhalt åstadkommits av oss människor. Man stöder sig inte på något annat än detta postulat och en matematisk modell som på basis av samma postulat föreskriver att koldioxiden har en mer än 10 gånger längre atmosfärisk uppehållstid, och mer än 15 gånger lägre vattenlöslighet, än vad ett halvt sekels experimentella mätningar visat. På så sätt kommer man fram till ett budgetförslag som bara förmår förklara vart två tredjedelar av de antropogena utsläppen tagit vägen. Det är inte något imponerande förslag. Den felande sänkans andel i IPCC:s koldioxidbudget är större än hela hydrosfärens angivna upptag av koldioxid. Kolcykelmodellen man lanserar och stöder sig på är reaktionskinetiskt undermålig och falsifieras av gjorda observationer. Utvärderingen av det aktuella kunskapsläget rörande naturens upptag av atmosfärisk koldioxid är skrämmande svag. Vid en vetenskaplig bedömning kan man inte strunta så flagrant i experimentellt säkerställda data som IPCC gör i sina försök att rädda en dödsdömd alarmistisk hypotes. Det är förvisso så att vi släpper ut stora mängder antropogen koldioxid, ungefär dubbelt så mycket som den mängd atmosfärens koldioxidhalt kontinuerligt ökat med de senaste femtio åren. Det ligger onekligen nära till hands att tolka detta som att vid pass hälften av utsläppen stannat kvar i luften. Men vi vet också att 1900-talet präglats av global uppvärmning. För naturvetenskapare borde det därför ligga lika nära till hands att misstänka att de ökande koldioxidhalterna även återspeglar termisk avgasning. Åtskilliga skeptiker har tagit fasta på detta och hävdat att de stigande lufthalterna av koldioxid orsakats av, i stället för att ge upphov till, den globala uppvärmningen. Andra har nöjt sig med att konstatera att de stigande havstemperaturerna under senare delen av 1900-talet måste ha gett ett substatiellt bidrag till Mauna Loa-kurvan. 80 När det finns två säkerställt möjliga källor till de stigande koldioxidhalterna är det enda vetenskapligt rationella att söka uppskatta bidragen från vardera källan. Det är den linje jag har följt, när jag genom beräkningarna i Kapitel 7 kom fram till att antropogena utsläpp endast svarar för cirka 30% av 1900-talets ökning av luftens koldioxid. I detta kapitel har jag redovisat varför jag tror att termisk avgasning av hydrosfären svarar för resterande 70% av de förhöjda koldioxidnivåerna. Framtida studier kommer troligen att leda till kvantitativa justeringar av budgetförslaget i Tabell 5, vilket bland annat baserar sig på IPCC:s osäkra skattningar av ändringarna av luftens koldioxidhalt under industriell tid. Det är också möjligt att förslaget kommer att visa sig kvalitativt ohållbart. Jag har redogjort för min bedömning av kunskapsläget, men framtiden avgör i vilken mån den är korrekt. Ur vetenskaplig aspekt är budgetförslaget bara en hypotes vars trovärdighet står och faller med giltigheten av de förutsägelser den leder till. 80 O. Humlum et al., 2013, Global and Planetary Change 100:51 114
Budgeten i Tabell 5 förklarar ökningen av luftens koldioxidhalt som en summa av ett mindre antropogent bidrag och ett större temperaturberoende bidrag. De två bidragens relativa betydelse kan ha varit svår att särskilja under senare halvan av 1900-talet, då såväl utsläppsmängder som temperaturer ökat. Under 2000-talets första decennium har utsläppsmängderna fortsatt att öka, medan temperaturen har stagnerat. Om den senare tendensen håller i sig ytterligare ett decennium, bör det enligt tankegångarna bakom budgeten i Tabell 5 ge ett tydligt utslag i Mauna Loa-kurvan. Koldioxidhalterna kommer att fortsätta att öka, men ökningstakten bör minska. Utfallet av ett sådant naturens test av hypotesen att luftens koldioxidhalt huvudsakligen bestäms av de två processerna i Tabell 5 kan komma att avgöra dess vetenskapliga trovärdighet. Ur hypotesprövningsaspekt vore det ännu trevligare om stagneringen av den globala uppvärmningen övergår i en längre period med sjunkande temperaturer. I så fall är det till och med möjligt att luftens koldioxidhalt kan komma att minska, de antropogena utsläppen till trots. Oavsett vad framtiden bär i sitt sköte förefaller klimatmodellerarnas negligering av temperaturberoendet av koldioxidens vattenlöslighet vara helt oförsvarbar. Oförsvarbar, men lättförståelig! Klimatmodeller kräver skattningar av framtida koldioxidnivåer som ingångsvärden vid beräkningar av förväntade framtida temperaturer. Om termisk avgasning har en dominerande inverkan på koldioxidnivåerna ställs man inför det obehagliga problemet att man måste veta vad de framtida temperaturerna kommer att bli för att kunna beräkna dem med nuvarande metodik. Det är inte någon ideal situation för en klimatmodellerare. Mera därom följer i nästa kapitel, som bland annat behandlar klimatmodeller. 115
Page 2 and 3:
Innehåll Förord 7 1. Att se och t
Page 4 and 5:
9. Den felande koldioxidkällan 96
Page 6 and 7:
17. Slutord 202 1. En svensk tiger
Page 8 and 9:
Kapitel 1 Att se och tolka 8 Om sve
Page 10 and 11:
1.3 Biologen och kossan Endast ett
Page 12 and 13:
Kapitel 2 Alarmisternas budskap 12
Page 14 and 15:
Kolet i fossila bränslen har ocks
Page 16 and 17:
Omkring år 2000 var koldioxidhalte
Page 18 and 19:
2.7 Växthuseffekten Midvinternatte
Page 20 and 21:
Om vi inte begränsar våra utsläp
Page 22 and 23:
Mot den bakgrunden kan man glädjas
Page 24 and 25:
Så, hur skrämda kan folk utanför
Page 26 and 27:
3.1 Varningsrop eller skräckpropag
Page 28 and 29:
3.3 Ökenutbredning Enligt IPCC har
Page 30 and 31:
IPCC hävdade i sin fjärde rapport
Page 32 and 33:
3.6 Översvämningar Varje år intr
Page 34 and 35:
3.8 Extremt väder Flertalet av vä
Page 36 and 37:
Nigardsbreen tycks dock vara ett av
Page 38 and 39:
3.11 Smältande polarisar Enorma va
Page 40 and 41:
Det alarmister oroar sig för är s
Page 42 and 43:
Stora delar av jordens befolkning l
Page 44 and 45:
4.1 Den medeltida värmeperioden Di
Page 46 and 47:
4.3 Hockeyklubban knäcks Existense
Page 48 and 49:
I en färskare studie avseende temp
Page 50 and 51:
Kapitel 5 Jordens temperaturhistori
Page 52 and 53:
5.2 Istidsåldern På vägen mot al
Page 54 and 55:
Mot detta invänder skeptiker att m
Page 56 and 57:
edogör för och diskuterar ett sto
Page 58 and 59:
Kapitel 6 Naturliga orsaker till gl
Page 60 and 61:
Därför är det inte så konstigt
Page 62 and 63:
Bild 20. Samband mellan temperatur
Page 64 and 65: Bild 22. Arktiska årsmedeltemperat
Page 66 and 67: Moln uppstår när vattenånga kond
Page 68 and 69: 6.7 Oceanernas temperaturoscillatio
Page 70 and 71: Resultaten i Bild 26 är anmärknin
Page 72 and 73: Alarmisternas svårigheter att för
Page 74 and 75: Kapitel 7 Kolcykeln 74 Om kolreserv
Page 76 and 77: 7.2 Kolcykelschemat i stort För at
Page 78 and 79: Enligt IPCC uppgår hydrosfärens n
Page 80 and 81: Avklingningen av överskottet av C1
Page 82 and 83: ara 98,5% av utsläppet som avlägs
Page 84 and 85: Resultaten av en sådan analys ges
Page 86 and 87: 8.1 Vetenskapliga modeller Alarmist
Page 88 and 89: Ekv. 4 (vars graf jag strax ska vis
Page 90 and 91: 8.5 IPCC:s bedömning av Bernmodell
Page 92 and 93: Resultaten i Bild 34 överensstämm
Page 94 and 95: sig i stället av den experimentell
Page 96 and 97: Kapitel 9 Den felande koldioxidkäl
Page 98 and 99: I 2007-års rapport anger IPCC i et
Page 100 and 101: Då sätter jag mig ner och fundera
Page 102 and 103: Ser verkligheten sådan ut? Nej, s
Page 104 and 105: Några av forskarna bakom klyvöppn
Page 106 and 107: Becks data och slutsatser har av l
Page 108 and 109: 9.10 Temperaturens effekt på lufte
Page 110 and 111: 1900-talets globala uppvärmning va
Page 112 and 113: Budgeten är balanserad. Posten "Kv
Page 116 and 117: Kapitel 10 Att spå klimat 116 Om k
Page 118 and 119: Några felkällor är av rent matem
Page 120 and 121: 10.4 Kan klimatmodeller spå väder
Page 122 and 123: 10.5 Kan klimatmodeller återge his
Page 124 and 125: peraturhöjning som mångfaldigas g
Page 126 and 127: Den stora skillnaden mellan olika f
Page 128 and 129: Kapitel 11 Klimatmodellernas progno
Page 130 and 131: 11.2 Växthuseffektens fingeravtryc
Page 132 and 133: 11.3 2000-talets globala temperatur
Page 134 and 135: Ytligt sett kan därför alarmister
Page 136 and 137: Den tidens klimatmodeller spådde a
Page 138 and 139: Ett otvetydigt tecken på att solak
Page 140 and 141: 12.1 Varför är luftens koldioxidh
Page 142 and 143: 12.3 Kol/syrecykeln The bottom is n
Page 144 and 145: I praktiken torde det krävas åtsk
Page 146 and 147: Ur biologisk aspekt är det uppenba
Page 148 and 149: Under 1990-talet ledde utsläppen a
Page 150 and 151: Kapitel 13 Att beräkna globala tem
Page 152 and 153: 13.2 Millenniebuggen Då den rika v
Page 154 and 155: Förvånansvärt nog betraktas ruto
Page 156 and 157: 13.5 Korrektionsprogram Vid beräkn
Page 158 and 159: Oviljan att lämna ut källinformat
Page 160 and 161: 13.9 Kritik av alarmisternas temper
Page 162 and 163: 13.11 Konsekvenser av skeptikernas
Page 164 and 165:
Kapitel 14 IPCC som bedömningsinst
Page 166 and 167:
Klimatalarmismen har uppstått ur o
Page 168 and 169:
Detta mail avslöjade att Mann och
Page 170 and 171:
Climategate har klargjort att den s
Page 172 and 173:
14.8 Africagate Andra starkt uppmä
Page 174 and 175:
14.10 IPCC:s bedömning av koldioxi
Page 176 and 177:
En sådan argumentering är gravt v
Page 178 and 179:
Kapitel 15 IPCC som agitatorisk ins
Page 180 and 181:
fande problem av central betydelse
Page 182 and 183:
15.3 Den överväldigande majoritet
Page 184 and 185:
Det insåg den norska regeringen vi
Page 186 and 187:
Ingen klimatolog har expertkunskape
Page 188 and 189:
I fortsättningen av sammanfattning
Page 190 and 191:
15.10 Modellernas fiktiva värld Wa
Page 192 and 193:
15.12 Alarmismen bygger helt på kl
Page 194 and 195:
Är debatten över? Nej, den vetens
Page 196 and 197:
16.1 IPCC:s ensidiga uppfattning av
Page 198 and 199:
alarmistiska budskapet. Greenpeace
Page 200 and 201:
I am not going to rest easy until I
Page 202 and 203:
Kapitel 17 Slutord 202 Om svenska t
Page 204 and 205:
År 2009 bildades föreningen Stock
Page 206 and 207:
Därför ska jag ännu en gång vis
Page 208 and 209:
Och vad demokratin beträffar är f
show all

här - FALSKT ALARM

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?