16.09.2013 Views

här - FALSKT ALARM

här - FALSKT ALARM

här - FALSKT ALARM

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

Alarmisternas svårigheter att förklara den svaga korrelationen mellan temperatur och koldioxidhalt<br />

har drastiskt förvärrats under det vi hittills sett av 2000-talet. Luftens koldioxidhalt har fortsatt att<br />

öka, enligt IPCC i snabbare takt än någonsin tidigare. Men den globala uppvärmningen avstannade.<br />

Det ska jag återkomma till i Kapitel 11.<br />

Men innan dess är det befogat att uppmärksamma ett samband som med säkerhet måste föreligga<br />

mellan globala temperaturer och de atmosfäriska koldioxidnivåerna.<br />

6.10 Termisk avgasning<br />

Al Gore är snillrik som opinionsbildare, men står fjärran från min idealbild av en god folkupplysare.<br />

I sina böcker, filmer och föreläsningar presenterar han först hockeyklubban och andra argument för<br />

att 1900-talets globala uppvärmning orsakats av koldioxidens växthuseffekt. Sedan lägger han fram<br />

resultaten från iskärneanalyserna vid Vostok-stationen (Bild 28), vilka visar att yttemperaturerna vid<br />

Antarktis samvarierat med luftens koldioxidhalt. Dessa data kommenterar Al Gore vanligen på följande<br />

sätt: 58 "Sambanden kan vara komplexa. Men det finns ett samband som är långt starkare än<br />

de andra: När det finns mycket koldioxid, så ökar temperaturen"<br />

Ordföljden i uttalandets sista mening klargör att Al Gore vill få oss att tro att jordens historia är full<br />

av exempel på att höga koldioxidhalter har gett upphov till höga temperaturer genom växthuseffekten.<br />

Brasklappen om att sambanden kan vara komplexa föranleds av Al Gores insikt om att sista<br />

meningen lika gärna kunde ha lytt: "Varje gång temperaturen ökar, så ökar också koldioxidhalten".<br />

Grundproblemet vid tolkningen av resultaten i Bild 28 är nämligen att avgöra vad som är orsak och<br />

vad som är verkan.<br />

Man har i hundratals år känt till att gasers vattenlöslighet är temperaturberoende. Kallt vatten löser<br />

större mängder gas än varmt vatten. Upphettar man luftmättat vatten börjar små luftbubblor frigöras<br />

och stiga mot vattenytan. Effekten både syns och hörs (som ett stilla brus) varje gång du värmer<br />

vatten till ditt te eller kaffe. Den har till och med fått ett teknisk namn, termisk avgasning, eftersom<br />

konstruktionstekniker ofta måste ta hänsyn till den.<br />

58 http://www.youtube.com/watch?v=Jxi-OlkmxZ4 (efter 7 min 55 s)<br />

72<br />

Bild 28. Samvariation av temperatur och koldioxidhalt enligt analyser av en iskärna<br />

uppborrad vid Vostok-stationen i Antarktis (Källa: Petit et al., 1999, Nature 399:429)

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!