här - FALSKT ALARM

edogör för och diskuterar ett stort antal långt snabbare temperaturskiften som inträffat under de
senaste 100 000 åren. Bland annat noterar man där att temperatursvängningarna varit kraftigare och
abruptare under istiden än under holocen, något som även framgår av Bild 15. Den uppvärmning
man framhåller som speciellt extrem inträffade för ungefär 14 000 år sedan, då den grönländska
årsmedeltemperaturen steg med cirka 16 grader under loppet av 40 år (blåkryssad topp i Bild 15).
Det är förvisso en lokal observation, men lokala uppgifter är det enda man har att hålla sig till om
man vill jämföra 1900-talets temperaturutveckling med forna tiders.
NIPCC:s bedömning av kunskapsläget är att temperaturutvecklingen under 1900-talet och resten av
holocen endast är unik i ett avseende: Den nuvarande interglacialens topptemperaturer har genomsnittligt
varit cirka 2 ˚C lägre än de fyra föregående interglacialernas toppvärden. Den miljonåriga
trenden med långsiktigt sjunkande temperaturer tycks alltså hålla i sig.
5.5 När påbörjades 1900-talets uppvärmning?
Den holländske meteorologen Oerlemans publicerade år 2005 en analys av historiska data för utsträckningen
av 169 glaciärer jorden runt. Han fann att glaciärerna genomsnittligt började dra sig
tillbaka redan 1820, då vår användning av fossila bränslen var obetydlig (Bild 16). Glaciärernas
tillbakaryckning har sedan dess fortskridit i nära nog konstant takt, utan att synbart påverkas av
den kraftiga ökningen av utsläppen av fossil koldioxid under andra hälften av 1900-talet. NIPCC
uppmärksammar ett antal arbeten som snarare tyder på att glaciäravsmältningen globalt sett saktat
av de senaste decennierna.
56
Bild 15. Grönländska temperaturändringars fart över hundraårsintervall
de senaste 50 000 åren
(Källa: R. M. Carter, The Australian Institute of Mining and Metallurgy, New Leaders'
Conference, Brisbane 2007, p. 61)