här - FALSKT ALARM

3.7 Stormar och orkaner
Tropiska orkaner bildas över hav då luften är varm och fuktig, och då havstemperaturen överstiger
26 °C. Ett flertal sådana oväder sveper varje år in från Atlanten mot öar och länder vid Karibiska
sjön. De intensivaste orkanerna brukar åstadkomma stor förödelse och kräver vanligen dödsoffer.
Alla vuxna minns orkanen Katrina som år 2005 dränkte storstaden New Orleans. Den kostade 1836
människor livet, och gav materiella skador till en beräknad kostnad av 500 miljarder kronor.
Tropiska orkaner förekommer även i Stilla havet. Där kallas de tyfoner och drabbar främst Kina och
Japan. Andra delar av världen utsätts likaså med jämna mellanrum för förödande oväder med höga
vindstyrkor. Spåren efter stormen Gudruns trädfällande framfart i Sydsverige år 2005 är fortfarande
(år 2012) synliga i timmerförråden.
Tropiska orkaner hämtar sin energi från, och hålls vid liv av, havens värme. Alarmister har därför
hävdat att global uppvärmning kommer att leda till en ökad frekvens av intensiva oväder i allmänhet
och tropiska orkaner i synnerhet.
Vad vindar beträffar föreligger det en uppsjö av meteorologiska data som mängder av forskare nogsamt
analyserat med avseende på stormar och orkaners frekvens och intensitet. Resultaten har fått
IPCC att i samtliga rapporter dra samma slutsats som NIPCC, nämligen att 1900-talets globala uppvärmning
inte har lett till någon säkerställd global ökning av ovädrens antal eller styrka. Den enda
trend IPCC framhöll som statistiskt signifikant i 1995 års rapport var att vindstyrkorna i nordatlantiska
orkaner minskat under senare häften av 1900-talet (Bild 7). Beträffande ett katastrofhot som
starkt uppmärksammats i den amerikanska klimatdebatten anser U. S. National Climatic Data
Center det numera även vara statistiskt säkerställt att antalet kraftiga tornadoer i USA minskat
under perioden 1950–2006. 24
Mindre blåsigt väder är också vad man borde förvänta sig av en global uppvärmning som främst
berört de kallare delarna av jorden. Det är temperaturskillnaden mellan varma och kalla områden
som ger upphov till lågtryck och högtryck och de luftrörelser som försöker utjämna tryckskillnaderna.
Ju större temperaturskillnader, desto kraftigare vindar. Om de kalla områdena värms mera än de
varma, utjämnas temperaturskillnaderna. Då bör vindstyrkorna bli lägre och ovädren mindre intensiva.
Bild 7. Genomsnittlig
maximal vindhastighet i
nordatlantiska orkaner
(Källa: IPCC, 1995)
24 National Climatic Data Center, U. S. Department of Commerce, Climate Review 2006
33