här - FALSKT ALARM

22-årskomponenten är av speciellt intresse, eftersom den tyder på att även solens magnetfält har
en inverkan på jorden klimat. Solfläckar är ett nämligen ett magnetiskt fenomen. De återspeglar att
solen roterar snabbare vid ekvatorn än vid polerna och på så sätt får de magnetiska fältlinjerna att
sno ihop sig. Detta för bland annat med sig att solen normalt kastar om sin magnetiska polriktning
nära aktivitetstoppen i varje solfläckscykel. I magnetiskt avseende är alltså cykelns period 22 år.
Det är först efter 22 år som man får tillbaka den "gamla" solen med magnetpolerna i den ursprungliga
orienteringen.
Att 11-årsvariationen av solaktiviteten har en påvisbar inverkan på jordens klimat förefaller alla
numera vara överens om. Men vad vet man om solaktivitetens långsiktiga trend under det senaste
århundradet? Har sambandet i Bild 20 en reell fysikalisk bakgrund eller rör det sig om ett slumpmässigt
sammanträffande?
6.4 Solaktivitetens långsiktiga trend under 1900-talet
I sin publikation år 1991 använde Friis-Christenssen och Lassen solfläckscyklernas längd som ett
mått på solaktiviteten. Två år senare tog solforskarna Hoyt och Schatten fram ett bredare baserat
aktivitetsmått genom att även väga in antalet solfläckar, proportionen halvfläckar, cykelns avklingningshastighet
och solens ekvatoriella rotationshastighet.
63
Bild 21. Differensanalys av globala årstemperaturers fluktuation runt den
långsiktiga trenden. Numrerade toppar sammanfaller väl med årtalen för
motsvarande solfläckscykels aktivitetsmaximum
(Källa: B. Copeland & A. Watts, 2009, http://wattsupwiththat.com/2009/05/23)