här - FALSKT ALARM
här - FALSKT ALARM
här - FALSKT ALARM
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
13.4 Tätortseffekten (urban heat islands)<br />
Förbränning av kolföreningar producerar värme, vare sig det rör sig om fossila bränslen eller biobränslen.<br />
Energiförbrukning överhuvud taget ger upphov till värme. Enligt IPCC är sådan mänsklig<br />
värmeproduktion försumbart liten jämfört med instrålningen av solenergi, dvs. har inte bidragit påtagligt<br />
till 1900-talets globala uppvärmning.<br />
Större delen av det värmealstrande energiutnyttjandet sker emellertid i tätortsområden, vilka därför<br />
uppvisar signifikant högre temperaturer än omgivande glesbygdsområden. Temperaturskillnaden är<br />
i storleksordningen 1 ˚C för småbyar och mer än 4 ˚C för storstäder. 122 En tätort blir alltså varmare<br />
vartefter den växer till sig.<br />
Under 1900-talet har jordens befolkning ökat från 1,5 miljarder till 7 miljarder. I kombination med<br />
ökad urbanisering och fortskridande industrialisering har detta lett till att i stort sett alla jordens tätorter<br />
vuxit sig allt större och blivit allt varmare på grund av lokal värmeproduktion. Mätstationer<br />
belägna i tätorter registrerar därför temperaturer som återspeglar klimatförändringar överlagrade<br />
med en artificiell uppvärmning orsakad av tätortens tillväxt.<br />
Hur stark denna tätortseffekt är i USA framgår av resultaten i Bild 46, sammanställda av fysikern<br />
Edward Long på basis av NCDC:s data. Bilden anger rådata för 1900-talets temperaturutveckling i<br />
tätorter respektive glesbygd. Tätorter uppvisar en fyra gånger kraftigare uppvärmningstrend<br />
(0,8 ˚C/århundrade) än glesbygd (0,2 ˚C/århundrade) under de senaste femtio åren.<br />
Skeptikernas kritik av mätstationsurvalet har uppenbarligen varit befogad. I USA har man beslutat<br />
att bygga upp ett helt nytt nät med mätstationer belägna på behörigt avstånd från tätorter. Man anser<br />
alltså att glesbygdskurvan i Bild 46 ger en tillförlitligare bild av den kontinentala temperaturutvecklingen<br />
än tätortskurvan. GISS tycks ha haft rätt när man efter eliminering av millenniebuggen kom<br />
fram till att 1930-talet var förra århundradets varmaste decennium i USA.<br />
122 T. R. Oke, 1973, Atmospheric Environment 7:769<br />
155<br />
Bild 46. USA:s temperaturutvecklingen i glesbygd respektive tätorter<br />
(Källa: E. R. Long, Contiguous U. S. Temperature Trends, Science & Public Policy Institute, Feb 25 2010)
Change language