här - FALSKT ALARM

Recommendations

Info

11.2 Växthuseffektens fingeravtryck Varför blir det så varmt inne i ett växthus? Det fanns en tid när man trodde att det berodde på att glaset i växthuset inte släpper ut den infraröda värmestrålningen. Det är den tron som gett växthuseffekten dess namn. Sedan fann man att det blir nästan lika varmt i växthus byggda av material som släpper ut värmestrålning, och då fick man tänka om. Den sköna värmen i ett växthus, och den olidliga hettan i en bil som stått parkerad i sommarsol, orsakas inte av glasrutornas växthuseffekt. Likväl har den med balansen mellan inkommande och utgående strålningsenergi att göra. När sommarsolen skiner mitt på dagen ligger temperaturen som ger strålningsbalans vid den sydsvenska markytan någonstans mellan 60 och 80 ˚C. Så höga gradtal skulle våra sydsvenska termometrar ha ställt in sig på om lufttemperaturen endast hade bestämts av strålningsbalansen. Men det gör den inte. Temperaturen inne i ett växthus sänks snabbt när man öppnar ventilationsfönstren. Yttemperaturerna på jorden bestäms nämligen av samspelet mellan samtliga processer som bidrar till värmetransport från jordytan till rymden. Rangordnat är det luftkonvektion, vattenavdunstning och strålning som utgör de väsentligaste processerna. Markytan svalkas av genom luftkylning, men den marknära luften förblir varmare än luften högre upp i atmosfären. Luftens temperatur avtar normalt med ökande höjd över marken enligt kurvor som meteorologerna kan räkna fram med sina värmetransportmodeller. Man har även funnit att kurvorna måste påverkas på ett karakteristiskt sätt av en ökning av växthuseffekten. Lufttemperaturerna höjs överlag, men upp till ungefär en mils höjd blir temperaturhöjningen större ju högre upp man kommer. Övre troposfären skall med andra ord värmas starkare än markluften vid en global uppvärmning genom växthuseffekten. Detta är ett unikt kännetecken för växthuseffekten, ett så kallat "fingeravtryck" som särskiljer växthuseffekten från naturliga värmekällor. Alla klimatmodeller som hänför större delen av 1900-talets globala uppvärmning till koldioxidens växthuseffekt förutsäger att detta fingeravtryck existerar och att det bör vara speciellt framträdande i tropikerna. Det illustreras av den blå kurvan i Bild 42, vilken baseras på likartade förutsägelser av 22 olika klimatmodeller. 130 Bild 42. Växthuseffekten ska ge positiva temperaturtrender i troposfären, men de observerade trenderna 1979—2004 har varit negativa (Källa: Douglass et al., 2008, International Journal of Climatology 28:1693)
Problemet för alarmister är att modellförutsägelserna inte stämmer överens med de observationer man gjort vid temperaturmätningar från satelliter och väderballonger. Under det sena 1900-talets globala uppvärmning har övre troposfären inte värmts mer än markluften, utan mindre (de svarta kurvorna i Bild 42). Skeptiker tar dessa observationer som ett helt avgörande belägg för att växthuseffekten inte har gett något större bidrag ens till det sena 1900-talets globala uppvärmning. Växthuseffektens fingeravtryck återspeglar nämligen den mekanism som ger upphov till effekten enligt de meteorologiska teorier och samband alarmisterna stöder sig på. Värms inte de högre luftlagren mera än marklagren kan man inte få någon växthuseffekt genom förändringar av temperaturgradienterna i troposfären. Alarmister är medvetna om detta och har riktat stark kritik mot de temperaturdata som erhållits från satelliter och väderballonger. I den fjärde rapporten hävdar IPCC att diskrepansen mellan sådana mätresultat och klimatmodellernas förutsägelser har försvunnit efter det att mätfel korrigerats. Tar man hänsyn till observationernas statistiska spridning, finner man enligt IPCC att övre troposfären och den marknära luften har värmts ungefär lika mycket under perioden 1979–2004. Därför går det inte att hävda att övre troposfären värmts mindre än den marknära luften. Må så vara, men det var inte det saken gällde. Det intressanta spörsmålet var om observationerna är förenliga med klimatmodellernas förutsägelse att övre troposfären ska värmas mer än den marknära luften. I det avseendet erkänner IPCC indirekt att förutsägelsen saknar stöd av de observationer som gjorts. Man ser ingen påtaglig skillnad i de observerade temperaturerna för marknära luft och den övre troposfären. Men den intressantaste frågan ur vetenskaplig aspekt är om observationerna avviker så starkt från modellernas förutsägelser att de senare falsifieras. Det kan man avgöra med statistiska metoder. Sådana analyser genomfördes år 2009 av Klotzbach et al. 101 och år 2010 av McKitrick et al.. 102 Båda grupperna fann att det föreligger en statistiskt signifikant skillnad mellan den observerade uppvärmningen av övre troposfären och klimatmodellernas förutsägelser. Därav drog båda grupperna slutsatsen att klimatmodellerna kraftigt överdriver koldioxidens växthuseffekt. Även NIPCC tog upp fingeravtrycksproblemet i sin rapport. Där betecknade man IPCC:s beskrivning av problemet som vilseledande och kom fram till samma slutsats som de två ovannämnda forskningsgrupperna: Diskrepansen mellan observationer och förutsägelser är signifikant och falsifierar hypotesen att det sena 1900-talets globala uppvärmning huvudsakligen orsakats av växthuseffekter. Växthuseffektens fingeravtryck kan alltså inte ens upptäckas under sent 1900-tal då utsläppen av växthusgaser ständigt ökat och enligt IPCC gett upphov till en global uppvärmning utan motstycke på drygt tusen år. Det kan man ställa samman med observationen (Avsnitt 10.8) att återstrålningen av värme från atmosfären till jordens yta minskat sedan 1997, trots att utsläppen av växthusgaser fortsatt att öka under 2000-talet. Det förefaller befogat att fråga sig om det finns någonting överhuvud taget som tyder på att utsläppen av växthusgaser har haft en signifikant inverkan på de globala temperaturerna. Alarmisterna anser att så är fallet och hävdar att vi kan lita på de IPCC-stödda klimatmodellernas förutsägelser. 2000-talets temperaturutveckling säger något helt annat. 101 P. J. Klotzbach et al., 2009, Journal of Geophysical Research 114:D21102 102 R. McKitrick et al., 2010, Atmospheric Science Letters 11:270 131
Page 2 and 3:
Innehåll Förord 7 1. Att se och t
Page 4 and 5:
9. Den felande koldioxidkällan 96
Page 6 and 7:
17. Slutord 202 1. En svensk tiger
Page 8 and 9:
Kapitel 1 Att se och tolka 8 Om sve
Page 10 and 11:
1.3 Biologen och kossan Endast ett
Page 12 and 13:
Kapitel 2 Alarmisternas budskap 12
Page 14 and 15:
Kolet i fossila bränslen har ocks
Page 16 and 17:
Omkring år 2000 var koldioxidhalte
Page 18 and 19:
2.7 Växthuseffekten Midvinternatte
Page 20 and 21:
Om vi inte begränsar våra utsläp
Page 22 and 23:
Mot den bakgrunden kan man glädjas
Page 24 and 25:
Så, hur skrämda kan folk utanför
Page 26 and 27:
3.1 Varningsrop eller skräckpropag
Page 28 and 29:
3.3 Ökenutbredning Enligt IPCC har
Page 30 and 31:
IPCC hävdade i sin fjärde rapport
Page 32 and 33:
3.6 Översvämningar Varje år intr
Page 34 and 35:
3.8 Extremt väder Flertalet av vä
Page 36 and 37:
Nigardsbreen tycks dock vara ett av
Page 38 and 39:
3.11 Smältande polarisar Enorma va
Page 40 and 41:
Det alarmister oroar sig för är s
Page 42 and 43:
Stora delar av jordens befolkning l
Page 44 and 45:
4.1 Den medeltida värmeperioden Di
Page 46 and 47:
4.3 Hockeyklubban knäcks Existense
Page 48 and 49:
I en färskare studie avseende temp
Page 50 and 51:
Kapitel 5 Jordens temperaturhistori
Page 52 and 53:
5.2 Istidsåldern På vägen mot al
Page 54 and 55:
Mot detta invänder skeptiker att m
Page 56 and 57:
edogör för och diskuterar ett sto
Page 58 and 59:
Kapitel 6 Naturliga orsaker till gl
Page 60 and 61:
Därför är det inte så konstigt
Page 62 and 63:
Bild 20. Samband mellan temperatur
Page 64 and 65:
Bild 22. Arktiska årsmedeltemperat
Page 66 and 67:
Moln uppstår när vattenånga kond
Page 68 and 69:
6.7 Oceanernas temperaturoscillatio
Page 70 and 71:
Resultaten i Bild 26 är anmärknin
Page 72 and 73:
Alarmisternas svårigheter att för
Page 74 and 75:
Kapitel 7 Kolcykeln 74 Om kolreserv
Page 76 and 77:
7.2 Kolcykelschemat i stort För at
Page 78 and 79:
Enligt IPCC uppgår hydrosfärens n
Page 80 and 81: Avklingningen av överskottet av C1
Page 82 and 83: ara 98,5% av utsläppet som avlägs
Page 84 and 85: Resultaten av en sådan analys ges
Page 86 and 87: 8.1 Vetenskapliga modeller Alarmist
Page 88 and 89: Ekv. 4 (vars graf jag strax ska vis
Page 90 and 91: 8.5 IPCC:s bedömning av Bernmodell
Page 92 and 93: Resultaten i Bild 34 överensstämm
Page 94 and 95: sig i stället av den experimentell
Page 96 and 97: Kapitel 9 Den felande koldioxidkäl
Page 98 and 99: I 2007-års rapport anger IPCC i et
Page 100 and 101: Då sätter jag mig ner och fundera
Page 102 and 103: Ser verkligheten sådan ut? Nej, s
Page 104 and 105: Några av forskarna bakom klyvöppn
Page 106 and 107: Becks data och slutsatser har av l
Page 108 and 109: 9.10 Temperaturens effekt på lufte
Page 110 and 111: 1900-talets globala uppvärmning va
Page 112 and 113: Budgeten är balanserad. Posten "Kv
Page 114 and 115: 9.15 Sammanfattning av kolcykelkont
Page 116 and 117: Kapitel 10 Att spå klimat 116 Om k
Page 118 and 119: Några felkällor är av rent matem
Page 120 and 121: 10.4 Kan klimatmodeller spå väder
Page 122 and 123: 10.5 Kan klimatmodeller återge his
Page 124 and 125: peraturhöjning som mångfaldigas g
Page 126 and 127: Den stora skillnaden mellan olika f
Page 128 and 129: Kapitel 11 Klimatmodellernas progno
Page 132 and 133: 11.3 2000-talets globala temperatur
Page 134 and 135: Ytligt sett kan därför alarmister
Page 136 and 137: Den tidens klimatmodeller spådde a
Page 138 and 139: Ett otvetydigt tecken på att solak
Page 140 and 141: 12.1 Varför är luftens koldioxidh
Page 142 and 143: 12.3 Kol/syrecykeln The bottom is n
Page 144 and 145: I praktiken torde det krävas åtsk
Page 146 and 147: Ur biologisk aspekt är det uppenba
Page 148 and 149: Under 1990-talet ledde utsläppen a
Page 150 and 151: Kapitel 13 Att beräkna globala tem
Page 152 and 153: 13.2 Millenniebuggen Då den rika v
Page 154 and 155: Förvånansvärt nog betraktas ruto
Page 156 and 157: 13.5 Korrektionsprogram Vid beräkn
Page 158 and 159: Oviljan att lämna ut källinformat
Page 160 and 161: 13.9 Kritik av alarmisternas temper
Page 162 and 163: 13.11 Konsekvenser av skeptikernas
Page 164 and 165: Kapitel 14 IPCC som bedömningsinst
Page 166 and 167: Klimatalarmismen har uppstått ur o
Page 168 and 169: Detta mail avslöjade att Mann och
Page 170 and 171: Climategate har klargjort att den s
Page 172 and 173: 14.8 Africagate Andra starkt uppmä
Page 174 and 175: 14.10 IPCC:s bedömning av koldioxi
Page 176 and 177: En sådan argumentering är gravt v
Page 178 and 179: Kapitel 15 IPCC som agitatorisk ins
Page 180 and 181:
fande problem av central betydelse
Page 182 and 183:
15.3 Den överväldigande majoritet
Page 184 and 185:
Det insåg den norska regeringen vi
Page 186 and 187:
Ingen klimatolog har expertkunskape
Page 188 and 189:
I fortsättningen av sammanfattning
Page 190 and 191:
15.10 Modellernas fiktiva värld Wa
Page 192 and 193:
15.12 Alarmismen bygger helt på kl
Page 194 and 195:
Är debatten över? Nej, den vetens
Page 196 and 197:
16.1 IPCC:s ensidiga uppfattning av
Page 198 and 199:
alarmistiska budskapet. Greenpeace
Page 200 and 201:
I am not going to rest easy until I
Page 202 and 203:
Kapitel 17 Slutord 202 Om svenska t
Page 204 and 205:
År 2009 bildades föreningen Stock
Page 206 and 207:
Därför ska jag ännu en gång vis
Page 208 and 209:
Och vad demokratin beträffar är f
show all

här - FALSKT ALARM

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?