här - FALSKT ALARM

Bild 20. Samband mellan
temperatur och solfläckscykelns
längd
(Källa: E. Friis-Christensen & K.
Lassen, 1991, Science 254:698)
De senaste två decennierna har därför forskare från skilda vetenskapsområden lagt ner stor möda
på att undersöka om det finns andra påvisbara samband mellan temperaturer och solfläckscykeln.
Den mödan kunde man ha sparat sig, tycker du kanske, eftersom temperaturkurvan i Bild 20 är så
jämn att ingen rimligen kan tro att den återspeglar några 11-årsperioder. Helt riktigt! Den avbildade
temperaturkurvan saknar påvisbar periodicitet. Men skälet till det är att kurvan avsiktligt har utjämnats
för att framhäva den långsiktiga trenden och filtrera bort kortfristiga temperaturvariationer.
I själva verket fluktuerar de årliga medeltemperaturerna några grader runt den långsiktiga trenden.
Det är i sådana årsvisa fluktuationer man sökt efter variationer hänförbara till den 11-åriga solfläckscykeln.
Av IPCC:s och NIPCC:s rapporter framgår att forskare numera kunnat påvisa sådana
variationer i ett stort antal temperaturserier, liksom i temperaturberoende fenomen som havsströmmar,
vindar och nederbörd. De periodiska temperatursvängningarna är så stora att de endast till en
mindre del kan vara en direkt följd av solarkonstantens variation under solfläckscykeln. IPCC och
några forskargrupper anser därför att ändringar i solinstrålningen troligen förstärks av indirekta
återkopplingar, t. ex. genom värmeöverföring från stratosfärens ozonlager där huvudparten av den
ultravioletta delen av solens ljus absorberas. Men påfallande många forskare framhåller att deras
observationer inte nödvändigtvis återspeglar solinstrålningen utan i stället kan ha sin förklaring i
solaktivitetens effekt på den kosmiska strålningen enligt en hypotes som jag ska redogöra för i nästnästa
avsnitt.
På en skeptisk hemsida presenterades år 2009 en analys av det som matematiker kallar första
derivatan av de globala årsmedeltemperaturernas fluktuationer, dvs. man räknade fram hur snabbt
temperaturerna ändrats. Resultaten visas i Bild 21 och ger ett visuellt övertygande belägg för att
solaktiviteten påverkar temperaturerna. Topparna i bildens så kallade differenskurva svarar mot de
tillfällen då temperaturökningen varit som snabbast i förhållande till omgivande år. Dessa tillfällen
sammanfaller nästan topp för topp med årtalen för solfläckscykelns maximala aktivitet.
1900-talets temperaturer och temperaturberoende fenomen har ofta även befunnits uppvisa en
cyklisk komponent med en period av 22 år. Så är till exempel fallet för de globala årsmedeltemperaturerna.
En antydan om hur denna 22-årskomponent uppkommer får man genom att mera detaljerat
studera differenskurvan i Bild 21. De högsta topparna (dvs. de snabbaste temperaturuppgångarna)
svarar mot solfläckscykler med udda nummer, medan solfläckscykler med jämna nummer svarar
mot långsammare ändringar av temperaturen. Det är alltså bara vart tjugoandra år som de allra
snabbaste temperatursvängningarna uppträder.
62