här - FALSKT ALARM

Recommendations

Info

9.10 Temperaturens effekt på luftens koldioxidhalt Mauna Loa-kurvan uppvisar även fluktuationer i sin långsiktiga trend. Dessa fluktuationer har befunnits vara positivt korrelerade med oceanernas globala ytvattentemperatur. I sin sammanfattande analys illustrerade Keeling detta med resultaten i Bild 40, där den röda kurvan visar havstemperaturen och den gröna hastigheten av ökningen av luftens koldioxidhalt. Keeling påpekade att osedvanligt snabbt stigande koldioxidhalter ända sedan mätningarna vid Mauna Loa påbörjades befunnits vara kopplade till höjda havstemperaturer. De skuggade tidsperioderna i Bild 40 belyser hur stark denna koppling är. Keeling själv drog slutsatsen att perioderna med snabbt stigande koldioxidhalter inte har något med de antropogena koldioxidutsläppen att göra, utan återspeglar naturliga temperaturvariationer som främst härrör från Stilla Havets Södra Oscillation (El Niño). Vidare kan man notera att växtvärldens svar på temperaturvariationer är negativt korrelerad med luftens koldioxidhalt; högre temperaturer ger ökad tillväxt och förbrukning av koldioxid. Därför verkar det troligt att den positiva korrelationen mellan kurvorna i Bild 40 helt enkelt härrör från termisk avgasning av oceanerna och därmed bör ge information om effektens styrka. Klimatologen Roy Spencer har tagit fasta på detta och på sin internet-hemsida redogjort för en regressionsanalys av sambandet mellan havens ytvattentemperatur och fluktuationerna i Mauna Loa-kurvans långsiktiga trend. 75 Genom att dela upp koldioxidhaltens ökningsfart i en temperaturberoende del och en konstant del fann han att den förra svarar för 86% av koldioxidhaltens långsiktiga ökning. Översatt till 1900-talets förhållanden (80 ppm förhöjd koldioxidhalt och 0,7 graders global uppvärmning) skulle detta ge värdet 0,86x80/0,7 ≈ 100 ppm/grad för den termiska avgasningens temperaturkänslighet. 75 R. Spencer, 2009, http://www.drroyspencer.com/2009/01/increasing 108 Bild 40. Farten av koldioxidhaltens långsiktiga ökning är positivt korrelerad med den globala havstemperaturen (Källa: C. D. Keeling et al., 2001, Scribbs Institution of Oceanography Reference No. 01-06 )
Själv föredrar jag att skatta temperaturkänsligheten direkt från observationerna i Bild 40. 1998 års El Niño var ovanligt kraftig, varför motsvarande temperatureffekt på koldioxidhalten bör vara ovanligt renodlad och lämpad för analys. Under de tre sista kvartalen av 1997 steg havstemperaturen 0,24 grader. Samtidigt höjdes koldioxidens ökningsfart med 2,5 ppm/år. Under detta tre fjärdedels år orsakade alltså den genomsnittliga höjningen av temperaturen med 0,24/2 grader en extra ökning av luftens koldioxidhalt med 0,75x2,5/2 ppm. Det ger värdet 0,75x2,5/0,24 ≈ 8 ppm/grad för den termiska avgasningens skenbara temperaturkänslighet. Varför skenbara? Jo, för en kinetiker är det uppenbart att fluktuationerna av luftens koldioxidhalt representerar relaxationseffekter. Variationer av temperaturen orsakar jämviktsstörningar som naturen försöker eliminera genom att ta upp koldioxid från eller avge koldioxid till atmosfären. Hastigheten av dessa relaxationsprocesser styrs av koldioxidens atmosfäriska relaxationstid, något som Chauncey Starr påpekade redan 1993. 76 Starr härledde ekvationer som fastlade sambanden för relaxationstidens styrning av Mauna Loa-kurvan årliga oscillationer och drog bland annat slutsatsen att de senare har alldeles för stor amplitud för att vara förenliga med den av IPCC föreslagna relaxationstiden 50–200 år. Fluktuationerna i Mauna Loa-kurvans långsiktiga trend är alltför oregelbundna för att man ska kunna använda sig av Starrs ekvationer, men hans generella syn på den kinetiska styrningen av fluktuationer är korrekt. Låt mig bara förtydliga den med påpekandet att samma relaxationstid(er) styr alla förlopp i ett reaktionssystem. Domineras naturens upptag av luftburen koldioxid av relaxationstiden 7 år (Kapitel 7), så måste även avgasning av den dominerande sänkan (oceanerna) förutsättas vara styrd av samma relaxationstid. Det innebär att termisk avgasning av oceanerna är en långsam process jämfört med temperaturfluktuationerna i Bild 40. Då kan vi återgå till mitt ordval "skenbar" i räkneexemplet ovan. Den mängd koldioxid som hinner frigöras på grund av den kortfristiga temperaturökningen under de tre senaste kvartalen av 1979 är bara några procent av den mängd som skulle ha frisatts om temperaturökningen hade varit varaktig. Närmre bestämt hinner endast 1 – Exp{–0,75/7} ≈ 10 % att avgasas om relaxationstiden förutsätts vara 7 år. Det skenbara värde jag räknade fram ovan måste alltså multipliceras med 10 för att ge det bakomliggande verkliga värdet av den termiska avgasningens styrka. Jag kommer alltså fram till att avgasningens temperaturkänslighet är cirka 80 ppm per grad. 9.11 Budget för ökningen av atmosfärens koldioxidhalt Analyser av luftinneslutningar i iskärnor har gett resultat som tycks underskatta luftens halt av koldioxid i förgången tid. IPCC konstaterar i 2007-års rapport att andra indirekta metoder att skatta historiska koldioxidhalter ger betydligt högre värden än iskärneanalyserna. Det är den troliga anledningen till att samma sak gäller för sambandet mellan temperaturändringar och luftens koldioxidhalt. Iskärneanalyser leder till känslighetsmåttet 10 ppm/grad. Klyvöppningsstudier, direkta kemiska luftanalyser under 1900-talets första hälft, samt de nyss redovisade analyserna av Mauna Loa-kurvans fluktuationer säger att känsligheten snarare är i storleksordningen 100 ppm/grad. Det får mig att betrakta iskärneresultaten som otillförlitliga. I stället tänker jag använda mig av det känslighetsmått som min egen analys av Keelings data gav, dvs. 80 ppm/grad. 76 C. Starr, 1993, Energy 18:1297 109
Page 2 and 3:
Innehåll Förord 7 1. Att se och t
Page 4 and 5:
9. Den felande koldioxidkällan 96
Page 6 and 7:
17. Slutord 202 1. En svensk tiger
Page 8 and 9:
Kapitel 1 Att se och tolka 8 Om sve
Page 10 and 11:
1.3 Biologen och kossan Endast ett
Page 12 and 13:
Kapitel 2 Alarmisternas budskap 12
Page 14 and 15:
Kolet i fossila bränslen har ocks
Page 16 and 17:
Omkring år 2000 var koldioxidhalte
Page 18 and 19:
2.7 Växthuseffekten Midvinternatte
Page 20 and 21:
Om vi inte begränsar våra utsläp
Page 22 and 23:
Mot den bakgrunden kan man glädjas
Page 24 and 25:
Så, hur skrämda kan folk utanför
Page 26 and 27:
3.1 Varningsrop eller skräckpropag
Page 28 and 29:
3.3 Ökenutbredning Enligt IPCC har
Page 30 and 31:
IPCC hävdade i sin fjärde rapport
Page 32 and 33:
3.6 Översvämningar Varje år intr
Page 34 and 35:
3.8 Extremt väder Flertalet av vä
Page 36 and 37:
Nigardsbreen tycks dock vara ett av
Page 38 and 39:
3.11 Smältande polarisar Enorma va
Page 40 and 41:
Det alarmister oroar sig för är s
Page 42 and 43:
Stora delar av jordens befolkning l
Page 44 and 45:
4.1 Den medeltida värmeperioden Di
Page 46 and 47:
4.3 Hockeyklubban knäcks Existense
Page 48 and 49:
I en färskare studie avseende temp
Page 50 and 51:
Kapitel 5 Jordens temperaturhistori
Page 52 and 53:
5.2 Istidsåldern På vägen mot al
Page 54 and 55:
Mot detta invänder skeptiker att m
Page 56 and 57:
edogör för och diskuterar ett sto
Page 58 and 59: Kapitel 6 Naturliga orsaker till gl
Page 60 and 61: Därför är det inte så konstigt
Page 62 and 63: Bild 20. Samband mellan temperatur
Page 64 and 65: Bild 22. Arktiska årsmedeltemperat
Page 66 and 67: Moln uppstår när vattenånga kond
Page 68 and 69: 6.7 Oceanernas temperaturoscillatio
Page 70 and 71: Resultaten i Bild 26 är anmärknin
Page 72 and 73: Alarmisternas svårigheter att för
Page 74 and 75: Kapitel 7 Kolcykeln 74 Om kolreserv
Page 76 and 77: 7.2 Kolcykelschemat i stort För at
Page 78 and 79: Enligt IPCC uppgår hydrosfärens n
Page 80 and 81: Avklingningen av överskottet av C1
Page 82 and 83: ara 98,5% av utsläppet som avlägs
Page 84 and 85: Resultaten av en sådan analys ges
Page 86 and 87: 8.1 Vetenskapliga modeller Alarmist
Page 88 and 89: Ekv. 4 (vars graf jag strax ska vis
Page 90 and 91: 8.5 IPCC:s bedömning av Bernmodell
Page 92 and 93: Resultaten i Bild 34 överensstämm
Page 94 and 95: sig i stället av den experimentell
Page 96 and 97: Kapitel 9 Den felande koldioxidkäl
Page 98 and 99: I 2007-års rapport anger IPCC i et
Page 100 and 101: Då sätter jag mig ner och fundera
Page 102 and 103: Ser verkligheten sådan ut? Nej, s
Page 104 and 105: Några av forskarna bakom klyvöppn
Page 106 and 107: Becks data och slutsatser har av l
Page 110 and 111: 1900-talets globala uppvärmning va
Page 112 and 113: Budgeten är balanserad. Posten "Kv
Page 114 and 115: 9.15 Sammanfattning av kolcykelkont
Page 116 and 117: Kapitel 10 Att spå klimat 116 Om k
Page 118 and 119: Några felkällor är av rent matem
Page 120 and 121: 10.4 Kan klimatmodeller spå väder
Page 122 and 123: 10.5 Kan klimatmodeller återge his
Page 124 and 125: peraturhöjning som mångfaldigas g
Page 126 and 127: Den stora skillnaden mellan olika f
Page 128 and 129: Kapitel 11 Klimatmodellernas progno
Page 130 and 131: 11.2 Växthuseffektens fingeravtryc
Page 132 and 133: 11.3 2000-talets globala temperatur
Page 134 and 135: Ytligt sett kan därför alarmister
Page 136 and 137: Den tidens klimatmodeller spådde a
Page 138 and 139: Ett otvetydigt tecken på att solak
Page 140 and 141: 12.1 Varför är luftens koldioxidh
Page 142 and 143: 12.3 Kol/syrecykeln The bottom is n
Page 144 and 145: I praktiken torde det krävas åtsk
Page 146 and 147: Ur biologisk aspekt är det uppenba
Page 148 and 149: Under 1990-talet ledde utsläppen a
Page 150 and 151: Kapitel 13 Att beräkna globala tem
Page 152 and 153: 13.2 Millenniebuggen Då den rika v
Page 154 and 155: Förvånansvärt nog betraktas ruto
Page 156 and 157: 13.5 Korrektionsprogram Vid beräkn
Page 158 and 159:
Oviljan att lämna ut källinformat
Page 160 and 161:
13.9 Kritik av alarmisternas temper
Page 162 and 163:
13.11 Konsekvenser av skeptikernas
Page 164 and 165:
Kapitel 14 IPCC som bedömningsinst
Page 166 and 167:
Klimatalarmismen har uppstått ur o
Page 168 and 169:
Detta mail avslöjade att Mann och
Page 170 and 171:
Climategate har klargjort att den s
Page 172 and 173:
14.8 Africagate Andra starkt uppmä
Page 174 and 175:
14.10 IPCC:s bedömning av koldioxi
Page 176 and 177:
En sådan argumentering är gravt v
Page 178 and 179:
Kapitel 15 IPCC som agitatorisk ins
Page 180 and 181:
fande problem av central betydelse
Page 182 and 183:
15.3 Den överväldigande majoritet
Page 184 and 185:
Det insåg den norska regeringen vi
Page 186 and 187:
Ingen klimatolog har expertkunskape
Page 188 and 189:
I fortsättningen av sammanfattning
Page 190 and 191:
15.10 Modellernas fiktiva värld Wa
Page 192 and 193:
15.12 Alarmismen bygger helt på kl
Page 194 and 195:
Är debatten över? Nej, den vetens
Page 196 and 197:
16.1 IPCC:s ensidiga uppfattning av
Page 198 and 199:
alarmistiska budskapet. Greenpeace
Page 200 and 201:
I am not going to rest easy until I
Page 202 and 203:
Kapitel 17 Slutord 202 Om svenska t
Page 204 and 205:
År 2009 bildades föreningen Stock
Page 206 and 207:
Därför ska jag ännu en gång vis
Page 208 and 209:
Och vad demokratin beträffar är f
show all

här - FALSKT ALARM

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?