här - FALSKT ALARM

12.3 Kol/syrecykeln
The bottom is nådd!
Lennart Bergelin
Vid den kambriska explosionen hade atmosfärens halt av koldioxid enligt skattningar av IPCC och
andra sjunkit till ungefär 0,6%, medan syrgashalten stigit till en eller några få procent. Sedan dess
har koldioxidhalten fortsatt att sjunka och syrgashalten fortsatt att stiga. Nu innehåller atmosfären
21% syrgas. När kommer syrgashalten att ha stigit till, säg, 23%?
Enligt IPCC:s kolcykeldata tar biosfären årligen upp cirka 60 ppm koldioxid genom fotosyntes.
Varje konsumerad koldioxidmolekyl ger upphov till en syrgasmolekyl, vilket innebär att fotosyntesen
årligen producerar 60 ppm syrgas (volymprocent av gasformiga ämnen är direkt jämförbara vad
molekylantalet beträffar). Därför borde det inte ta mer än cirka 350 år innan biosfären genom fotosyntes
har producerat tillräckligt med syrgas för att kunna höja atmosfärens syrgashalt från 21% till
23%. Det förefaller kanske paradoxalt, med tanke på att det tagit mer än en halv miljard år att bygga
upp atmosfärens nuvarande syrgasnivå.
Förklaringen är att så gott som all producerad syrgas tämligen omgående förbrukas i förbränningsprocesser.
Numera svarar kolcykeln för huvudparten av denna förbränning, och så har det troligen
varit ända sedan den kambriska explosionen. Kolcykeln föreskriver att det råder balans mellan
fotosyntes och förbränning av det som fotosyntetiserats. Det innebär att kretsloppet egentligen är en
kol/syrecykel. Den koldioxid som förbrukas genom fotosyntes återbördas till atmosfären genom
förbränning av de fotosyntetiserade föreningarna, och vid förbränningen förbrukas den syrgas som
bildats vid fotosyntesen.
Så länge kol/syrecykeln är perfekt balanserad kan fotosyntesen varken ändra på atmosfärens halt av
koldioxid eller halten av syre. Men när de fotosyntetiserade kolföreningarna fossiliseras i stället för
att förbrännas uppstår en obalans som leder till att en motsvarande mängd syrgas ackumuleras i
atmosfären. Det är alltså fossiliseringen av biologiska kolföreningar som har lett till att atmosfärens
syrgashalt ökad till 21%.
Kan det verkligen stämma? Om luftens koldioxidhalt bara var 0,6% när den kambriska explosionen
inträffade, så kan ju inte fossiliseringen av dessa 0,6% ha ökat syrgashalten med mer än just 0,6%.
Det är vid pass 35 gånger mindre än den skattade ökningen från någon enstaka procent till 21%.
Jodå, det stämmer fint som ögat. Om luften innehöll 0,6% koldioxid under kambrium, så bör oceanerna
då (liksom nu) ha innehållit cirka femtio gånger så mycket koldioxid i form av kolsyrasalter.
Den totala mängden koldioxid i luft och hav bör därför ha varit tillräckligt stor för att kunna åstadkomma
en höjning av syrgashalten till 21%. Jag håller det till och med för troligt att syrgashalten
hamnat på 21% av det enkla skälet att motsvarande mängd omsättningsbar koldioxid var vad som
fanns tillgängligt för 600 miljoner år sedan och därmed har kunnat fossiliseras fram till nu.
Däremot lär syrgashalten aldrig kunna komma upp i 23% på fotosyntetisk väg. För att höja syrgashalten
från 21% till 23% skulle biosfären nämligen behöva fixera (och fossilisera) ytterligare 2% =
20 000 ppm = 42 000 GtC koldioxid. Så mycket omsättningsbar koldioxid finns det inte längre kvar
på jorden. Atmosfären, biosfären och hydrosfären sammantaget innehåller mindre än 42 000 GtC
koldioxid enligt IPCC:s kolcykeldata. Lite förenklat skulle man kunna säga att syrgashalten fastnat
på 21% eftersom fossiliseringen av kolföreningar omsider har drivit jordens omsättningsbara koldioxidreservoarer
i botten.
142