här - FALSKT ALARM

10.1 Att spå väder
Gullhöna, gullhöna flyg, flyg, flyg
I morgon blir det vackert väder
Barnramsa
Raketer stiger i vädret, man vädrar sitt rum, och det finns fortfarande kvar en och annan väderkvarn.
Språkbruket visar att ordet väder ursprungligen stod för luft och vind. Numera omfattar begreppet
väder inte bara vindstyrkor, utan även tillståndsvariabler som temperatur, lufttryck och luftfuktighet
samt därav beroende företeelser som moln, dimma, nederbörd och åska.
"Det blir samma väder i morgon som idag" är ingen dålig spådom. Den träffar genomsnittligt rätt i
ungefär två fall av tre. Mer än vad Väderlekstjänsten klarar av, sade man på skämt när jag var i
skolåldern. Om det nu inte var på fullt allvar. Väderleksrapporterna på den tiden kunde nog slå fel
ungefär en gång på tre, trots att man nöjde sig med att avge endygnsprognoser.
Numera är Väderlekstjänstens efterträdare SMHI (Sveriges meteorologiska och hydrologiska
institut) betydligt duktigare på att spå väder. Femdygnsprognoser har blivit vardagsmat. Under
gynnsamma förhållanden anser sig meteorologerna kunna ge tillförlitliga prognoser uppåt tio dygn
framåt. Sedan är det mer eller mindre kört vad tillförlitligheten beträffar. Att beräkna vädrets utveckling
är nämligen så komplicerat att till och med superdatorer omsider går bet på uppgiften.
Huvudskälet till att vädret växlar är att instrålningen av solenergi, och därmed yttemperaturerna till
lands och havs, är olika på olika ställen av jorden och vid olika tidpunkter på dagen. Det ger upphov
till värmetransportprocesser som drivs av de uppkomna temperaturskillnaderna och tjänar syftet att
utjämna dem. Sådan transport av värme kan ske genom ledning, strålning och konvektion. Det sistnämnda
begreppet står för strömningsrörelser i luft och hav. Varm luft och varmt vatten stiger uppåt,
kall luft och kallt vatten sjunker nedåt. Luften i högtrycksområden rör sig mot lågtrycksområden.
Ju större tryckskillnaden är, desto kraftigare blåser det.
De fysikaliska principerna för värmetransporten är i stort sett kända och kan beskrivas matematiskt
med strömningsmodeller. Enklare modeller tar endast hänsyn till luftströmmar. Generellare modeller
tar även hänsyn till havsströmmar. I båda fallen löses problemet med den geografiska utsträckningen
av strömningsrörelserna genom att man betraktar luft och hav som uppbyggda av ett stort
antal småceller med kända lägen och kända initiala värden på diverse tillståndsvariabler. Sedan kan
man med hjälp av differentialekvationer beskriva hur tillståndet i varje cell påverkar och påverkas
av tillståndet i omgivande celler. Genom att låta en superdator lösa dessa ekvationer kan man stegvis
räkna sig fram till hur det rådande vädret kommer att förändras med tiden.
Så vad är problemet? Datorer kan man väl lita på?
10.2 Felkällor i vädermodeller
Datorer räknar rätt, räknar snabbt, och är lydiga. Problemet är att man inte kan beordra en dator att
räkna ut vad det blir för väder i morgon. Man kan bara skriva program som får datorn att genomföra
beräkningar enligt de matematiska samband som preciseras av en viss vädermodell. Sådana beräkningar
ger av flera skäl med säkerhet en felaktig bild av verkligheten.
117