här - FALSKT ALARM

Recommendations

Info

Budgeten är balanserad. Posten "Kvar i luften" överensstämmer med uppgifterna i Tabell 5 (50 GtC ≈ 24 ppm). Det innebär att budgeten är förenlig med den observerade ökningen av luftens koldioxidhalt, dvs. med Siple/Mauna Loa-värdena. Oceanernas nettoupptag av koldioxid ges enligt Tabell 5–6 av skillnaden mellan upptaget av antropogena utsläpp (300 GtC) och temperaturdriven avgasning (56 ppm ≈ 120 GtC), dvs. uppgår till 180 GtC. Det blir ett genomsnitt av 1,8 GtC/år, vilket är förenligt med de skattningar av nettoupptaget man erhållit genom experimentella mätningar. Sådana mätningar har nämligen enligt IPCC:s sammanställning visat att nettoupptaget varit 1,8 ± 0,8 GtC/år under 1980-talet och 2,2 ± 0,4 GtC/år under 1990-talet. Men var det inte IPCC:s uppgifter om oceanernas koldioxidupptag som jag tidigare förklarade som en grav underskattning? Jo, det gjorde jag eftersom IPCC presenterade uppgifterna som en skattning av upptaget av antropogena koldioxidutsläpp. Däremot har jag inget som helst att invända mot uppgifterna som en skattning av nettoupptaget av koldioxid. IPCC-budgetens "felande sänka" med namnet "residual land sink" har inte kunnat påträffas till lands eftersom den inte finns där utan till havs. Oceanernas stora upptag av antropogen koldioxid döljs i avsevärd utsträckning av att den globala uppvärmningen samtidigt fått oceanerna att frisätta koldioxid genom termisk avgasning. Så var det med den saken, enligt min bedömning av kunskapsläget. Nu ska jag ta upp några observationer som fått alarmister att bedöma läget annorlunda. 9.14 Mätningar av C13-halter Charles Keeling var medveten om att avgasning av oceanerna kan bidraga till såväl den långsiktiga ökningen av atmosfärens koldioxidhalt som till årtidsfluktuationerna. Han introducerade därför mätningar av kolreservoarers halt av isotopen C13 som en metod att kunna särskilja bidragen för olika källor. Metoden grundar sig på skillnaden i molekylvikt mellan C12- och C13-isotoperna. Denna skillnad medför att C12-koldioxid vanligen reagerar aningen snabbare än C13-koldioxid i utbytesreaktioner. Växternas fotosyntetiska koldioxidfixering förlöper till exempel snabbast med C12-koldioxid. Kvoten C13/C12 är därför något lägre i biosfärens kolföreningar (samt i fossila bränslen vilka <strong>här</strong>stammar från växtvärlden) än i atmosfärens koldioxid. Underskottet av C13 mäts vanligen i form av ett standardiserat värde betecknat ∂13C. Detta brukar anges till –26‰ för biosfären och fossila bränslen, samt till –7‰ för koldioxid i atmosfären och hydrosfären när dessa är i isotopisk jämvikt. 112 Tabell 6. Budget för 1900-talets utsläpp av antropogen koldioxid (GtC) Upptag i hydrosfären 300 Upptag i biosfären 30 Kvar i luften 50 Summa utsläpp 380
Luftanalyser har visat att ∂13C-värdet för atmosfärisk koldioxid minskat från cirka –7,6 till –8,3‰ sedan mätningarna påbörjades 1977. Alla är överens om att detta beror på att en del av våra utsläpp av fossil koldioxid har stannat kvar i luften. Men hur stor är den delen? IPCC har angivit att ungefär en femtedel av atmosfärens koldioxid är av fossilt ursprung. Då borde man förvänta sig att atmosfärens ∂13C skulle vara 0,2*(–26) + 0,8*(–7) ≈ –11‰, påpekar skeptiker som geokemisten Tom Segalstad. 78 Att de uppmätta värdena inte överstiger –8,3‰ tyder enligt samma resonemang på att mängden luftburen fossil koldioxid aldrig överstigit 7%. Det inser även alarmister, varför man på den sidan ägnat mycken möda åt att försöka förklara varför de uppmätta värdena av luftens ∂13C inte är så låga som de enligt kalkylen ovan borde vara. Sådana forskningsinsatser har klargjort att tolkningen av uppmätta ∂13C-värden är synnerligen problematisk. Det är inte bara så att olika kolreservoarer uppvisar olika värden på ∂13C, utan värdena varierar även inom en och samma reservoar. C13-underskottet i biosfärens kolföreningar kan vara så lågt som 5 ‰ upp till så högt som 27‰ beroende på mekanismen för växtens koldioxidfixering. Värdet på ∂13C kan till och med variera för en och samma växtart beroende på temperaturförhållanden, näringstillgång och vattentillförsel. Fossila bränslen har i motsvarande grad olika ∂13C-värden beroende på när och var de bildats, och om det rör sig om kol, olja eller gas. Havens ∂13C-värden uppvisar stora och föga systematiska variationer beroende på var de uppmätts. Dessutom pågår det ett ständigt och stort utbyte av koldioxid mellan reservoarerna. C13-signalen från nyttjandet av fossila bränslen maskeras av att biosfären årligen frisätter femton gånger större mängder koldioxid med ett motsvarande C13-underskott. En tredjedel av atmosfärens koldioxid omsätts årligen (Avsnitt 7.2), vilket medför att C13-signalerna från olika reservoarer effektivt omblandas. Kommer därtill att koldioxidutbytet mellan luft och hav är en av de många processer där C12- och C13-koldioxid uppvisar olika utbyteshastighet enligt förhållanden som till råge på allt varierar med den lokala temperaturen. Alla dessa komplikationer innebär enligt min mening att uppmätta ∂13C-värden inte kan tolkas tillförlitligt, i varje fall inte ur kvantitativ aspekt. Tolkningssvårigheterna belyses klart av att såväl alarmister som skeptiker, utgående från samma ∂13C-observationer, kommer fram till att dessa falsifierar den motsatta sidans hypoteser. 79 Mera specifikt hävdar många alarmister att Keelings C13-mätningar har uteslutit möjligheten att Mauna Loa-kurvans fluktuationer återspeglar termisk avgasning av oceanerna. Det var inte den slutsats Keeling själv drog i sin sammanfattande analys av data från Mauna Loa och andra mätstationer. Tvärtom utpekade Keeling specifikt avgasning av oceanerna som en möjlig delförklaring till de observationer som gjorts. Hans grundliga analys ger många exempel på hur svårt det är att tolka föreliggande C13-data. Likväl har det de senaste decennierna publicerats mängder av C13-data och dragits ett otal osäkra slutsatser från sådana data. Det är signifikativt för ett allmänt fenomen inom empirisk forskning. När man inte kan tolka data säkert, kan man tolka dem som man vill. Så länge tolkningsosäkerheten kvarstår ger detta upphov till många publikationer. Att sovra ut vilka metoder som ger användbar information är ett normalt inslag i den vetenskapliga processen och kan dra ut på tiden. 78 T. Segalstad, 1996, in The Global Warming Debate http://www.co2web.info/ESEFVO1.pdf 79 Z. Jaworowski, 1997, 21st Century Science and Technology Spring 1997 p.42 113
Page 2 and 3:
Innehåll Förord 7 1. Att se och t
Page 4 and 5:
9. Den felande koldioxidkällan 96
Page 6 and 7:
17. Slutord 202 1. En svensk tiger
Page 8 and 9:
Kapitel 1 Att se och tolka 8 Om sve
Page 10 and 11:
1.3 Biologen och kossan Endast ett
Page 12 and 13:
Kapitel 2 Alarmisternas budskap 12
Page 14 and 15:
Kolet i fossila bränslen har ocks
Page 16 and 17:
Omkring år 2000 var koldioxidhalte
Page 18 and 19:
2.7 Växthuseffekten Midvinternatte
Page 20 and 21:
Om vi inte begränsar våra utsläp
Page 22 and 23:
Mot den bakgrunden kan man glädjas
Page 24 and 25:
Så, hur skrämda kan folk utanför
Page 26 and 27:
3.1 Varningsrop eller skräckpropag
Page 28 and 29:
3.3 Ökenutbredning Enligt IPCC har
Page 30 and 31:
IPCC hävdade i sin fjärde rapport
Page 32 and 33:
3.6 Översvämningar Varje år intr
Page 34 and 35:
3.8 Extremt väder Flertalet av vä
Page 36 and 37:
Nigardsbreen tycks dock vara ett av
Page 38 and 39:
3.11 Smältande polarisar Enorma va
Page 40 and 41:
Det alarmister oroar sig för är s
Page 42 and 43:
Stora delar av jordens befolkning l
Page 44 and 45:
4.1 Den medeltida värmeperioden Di
Page 46 and 47:
4.3 Hockeyklubban knäcks Existense
Page 48 and 49:
I en färskare studie avseende temp
Page 50 and 51:
Kapitel 5 Jordens temperaturhistori
Page 52 and 53:
5.2 Istidsåldern På vägen mot al
Page 54 and 55:
Mot detta invänder skeptiker att m
Page 56 and 57:
edogör för och diskuterar ett sto
Page 58 and 59:
Kapitel 6 Naturliga orsaker till gl
Page 60 and 61:
Därför är det inte så konstigt
Page 62 and 63: Bild 20. Samband mellan temperatur
Page 64 and 65: Bild 22. Arktiska årsmedeltemperat
Page 66 and 67: Moln uppstår när vattenånga kond
Page 68 and 69: 6.7 Oceanernas temperaturoscillatio
Page 70 and 71: Resultaten i Bild 26 är anmärknin
Page 72 and 73: Alarmisternas svårigheter att för
Page 74 and 75: Kapitel 7 Kolcykeln 74 Om kolreserv
Page 76 and 77: 7.2 Kolcykelschemat i stort För at
Page 78 and 79: Enligt IPCC uppgår hydrosfärens n
Page 80 and 81: Avklingningen av överskottet av C1
Page 82 and 83: ara 98,5% av utsläppet som avlägs
Page 84 and 85: Resultaten av en sådan analys ges
Page 86 and 87: 8.1 Vetenskapliga modeller Alarmist
Page 88 and 89: Ekv. 4 (vars graf jag strax ska vis
Page 90 and 91: 8.5 IPCC:s bedömning av Bernmodell
Page 92 and 93: Resultaten i Bild 34 överensstämm
Page 94 and 95: sig i stället av den experimentell
Page 96 and 97: Kapitel 9 Den felande koldioxidkäl
Page 98 and 99: I 2007-års rapport anger IPCC i et
Page 100 and 101: Då sätter jag mig ner och fundera
Page 102 and 103: Ser verkligheten sådan ut? Nej, s
Page 104 and 105: Några av forskarna bakom klyvöppn
Page 106 and 107: Becks data och slutsatser har av l
Page 108 and 109: 9.10 Temperaturens effekt på lufte
Page 110 and 111: 1900-talets globala uppvärmning va
Page 114 and 115: 9.15 Sammanfattning av kolcykelkont
Page 116 and 117: Kapitel 10 Att spå klimat 116 Om k
Page 118 and 119: Några felkällor är av rent matem
Page 120 and 121: 10.4 Kan klimatmodeller spå väder
Page 122 and 123: 10.5 Kan klimatmodeller återge his
Page 124 and 125: peraturhöjning som mångfaldigas g
Page 126 and 127: Den stora skillnaden mellan olika f
Page 128 and 129: Kapitel 11 Klimatmodellernas progno
Page 130 and 131: 11.2 Växthuseffektens fingeravtryc
Page 132 and 133: 11.3 2000-talets globala temperatur
Page 134 and 135: Ytligt sett kan därför alarmister
Page 136 and 137: Den tidens klimatmodeller spådde a
Page 138 and 139: Ett otvetydigt tecken på att solak
Page 140 and 141: 12.1 Varför är luftens koldioxidh
Page 142 and 143: 12.3 Kol/syrecykeln The bottom is n
Page 144 and 145: I praktiken torde det krävas åtsk
Page 146 and 147: Ur biologisk aspekt är det uppenba
Page 148 and 149: Under 1990-talet ledde utsläppen a
Page 150 and 151: Kapitel 13 Att beräkna globala tem
Page 152 and 153: 13.2 Millenniebuggen Då den rika v
Page 154 and 155: Förvånansvärt nog betraktas ruto
Page 156 and 157: 13.5 Korrektionsprogram Vid beräkn
Page 158 and 159: Oviljan att lämna ut källinformat
Page 160 and 161: 13.9 Kritik av alarmisternas temper
Page 162 and 163:
13.11 Konsekvenser av skeptikernas
Page 164 and 165:
Kapitel 14 IPCC som bedömningsinst
Page 166 and 167:
Klimatalarmismen har uppstått ur o
Page 168 and 169:
Detta mail avslöjade att Mann och
Page 170 and 171:
Climategate har klargjort att den s
Page 172 and 173:
14.8 Africagate Andra starkt uppmä
Page 174 and 175:
14.10 IPCC:s bedömning av koldioxi
Page 176 and 177:
En sådan argumentering är gravt v
Page 178 and 179:
Kapitel 15 IPCC som agitatorisk ins
Page 180 and 181:
fande problem av central betydelse
Page 182 and 183:
15.3 Den överväldigande majoritet
Page 184 and 185:
Det insåg den norska regeringen vi
Page 186 and 187:
Ingen klimatolog har expertkunskape
Page 188 and 189:
I fortsättningen av sammanfattning
Page 190 and 191:
15.10 Modellernas fiktiva värld Wa
Page 192 and 193:
15.12 Alarmismen bygger helt på kl
Page 194 and 195:
Är debatten över? Nej, den vetens
Page 196 and 197:
16.1 IPCC:s ensidiga uppfattning av
Page 198 and 199:
alarmistiska budskapet. Greenpeace
Page 200 and 201:
I am not going to rest easy until I
Page 202 and 203:
Kapitel 17 Slutord 202 Om svenska t
Page 204 and 205:
År 2009 bildades föreningen Stock
Page 206 and 207:
Därför ska jag ännu en gång vis
Page 208 and 209:
Och vad demokratin beträffar är f
show all

här - FALSKT ALARM

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?