25.09.2013 Views

ladda ner jesus på stureplan som pdf gratis till din dator eller ipad här!

ladda ner jesus på stureplan som pdf gratis till din dator eller ipad här!

ladda ner jesus på stureplan som pdf gratis till din dator eller ipad här!

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

Kapitel 34<br />

124<br />

JESUS PÅ STUREPLAN – OLLE IDESTRÖM<br />

Det blev åter tyst i rummet. En aning solljus sipprade in genom de konstant <strong>ner</strong>dragna<br />

gardi<strong>ner</strong>na. Jag ville inte lockas av världen utanför mig själv.<br />

”De är de sjuka <strong>som</strong> behöver läkare, var det så du sa?”<br />

”Inte jag. Jesus sa så. Efter mitt långa liv kan jag inte annat än hålla med honom.”<br />

”Hur då menar du?”<br />

”Om det är något jag har lärt mig under mitt långa liv är det att ingen människa <strong>på</strong> hela detta<br />

jordklot är perfekt. Gud blev inte människa för att komma och klappa alla perfekta människor<br />

<strong>på</strong> axeln, för det finns inga såna människor. Gud kom <strong>till</strong> jorden för att läka våra trasiga själar.<br />

För att läka vårt sjuka hjärta, lindra vårt dåliga samvete, upprätta vår tro <strong>på</strong> oss själva och all<br />

den godhet <strong>som</strong> finns inom oss, trots alla brister.”<br />

Hon granskade återigen min sargade kropp. På något sätt kändes det <strong>som</strong> hon såg igenom<br />

mina trasor, såg igenom min bleka, svaga kropp. Som om hon såg allt elände <strong>som</strong> fanns<br />

innanför kroppen, djupt inom mig. Och hon såg eländet, utan att för den skull döma mig.<br />

”Säg mig, Theo, kän<strong>ner</strong> du dig nöjd med att leva med alla <strong>din</strong>a <strong>på</strong>hittade regler? Känns det<br />

<strong>som</strong> att du har blivit en bättre människa?”<br />

Jag stirrade <strong>ner</strong> i marken. Om det var något <strong>som</strong> var säkert så var det att jag inte hade blivit en<br />

bättre människa. Inte <strong>på</strong> något sätt. Mitt samvete var minst lika tungt <strong>som</strong> tidigare: där låg alla<br />

mina dåliga gärningar och skavde hätskt. Alltifrån minsta feltramp <strong>till</strong> den där<br />

mardrömskvällen med Carl för fyra år sedan. Allt bubblade oroväckande inom mig. Även om<br />

min instängdhet i bästa fall hindrade mig från att begå nya korkade misstag <strong>som</strong> jag sen skulle<br />

få dåligt samvete för, var ju jag precis densamma. Inom mig fanns samma fördomar och lustar<br />

<strong>som</strong> alltid funnits där. Det var svårt att acceptera, men så var det bara. Och kanske, kanske var<br />

inte alla dessa lustar enbart <strong>till</strong> ondo. Beata log vänligt.<br />

”Theo, du tror att reglerna kan hjälpa dig att bli perfekt: bara jag inte kollar <strong>på</strong> teve, bara jag<br />

inte äter, bara jag läser Bibeln, så blir jag en bra människa. Riktigt så enkelt är det nog inte.<br />

Du är en människa och det är inget syndigt att också få leva <strong>som</strong> en människa med allt vad det<br />

innebär av behov och lustar. Det bor nog en farisé också i dig: en röst <strong>som</strong> säger att du med<br />

egna regler ska kunna nå frid och harmoni med dig själv. Jag är rädd att du bara kommer bli<br />

besviken. ”<br />

”Saken är den att jag inte vill vara beroende av Guds barm<strong>här</strong>tighet och kärlek. Jag vill kunna<br />

stå <strong>på</strong> egna ben, göra mig min egen lycka.”<br />

”Gör det då.”

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!