ladda ner jesus på stureplan som pdf gratis till din dator eller ipad här!

58
JESUS PÅ STUREPLAN – OLLE IDESTRÖM
Lyfte ett pekfinger, Jan reagerade instinktivt. Mästaren vände åter sin iskalla blick emot mig.
”Låt oss inte tänka på kontrakt och detaljer nu. Jag vill fira att en ny adelsbroder har blivit
presenterad inför oss ikväll. Vare sig du skriver under kontraktet eller ej har det varit trevligt
att få stifta bekantskap med dig.”
Kören gjorde ny entré i salen. Sjungandes med förbundna ögon och kättingar kring händerna
leddes de in av Jan. Sjöng dovt och mörkt, inte lika hjärtknipande som tidigare. In kom också
greve Carl-Axel med en silverbricka. På brickan stod två stora silverkalkar. Den ena kalken
serverades mig, den andra Mästaren. Han grep tag i sin med ett fast grepp och log uppmanade
mot mig att göra samma sak med min.
”Sedan klubbens begynnelse är det kutym att mästare delar en skål med gästen. Så, skål bäste
herr Creutzhierta.”
Han höjde sitt glas mot mitt och jag gjorde tafatt efter, kände ett underliggande motstånd mot
att dricka det som serverades mig i detta galna sällskap. Männen på sidorna reste sig upp och
stirrade förväntansfullt på mig. Ian tog ett par steg mot mig och lade handen mjukt på min
axel:
”Käre vän, det är ingen fara. Du har nog druckit saker som smakar värre på Laroy i såna fall”.
Ett förlösande skratt utbrast bland de stelbenta herrarna. Jag log generat, förde kalken mot
munnen och drack ur. Kände hur törstig jag var. Rödvin... Som smakade ovanligt sött.
”Hela kalken”, manade Ian som stod strax bakom mig och gav mig sitt stöd. För det var väl
det han gjorde? Han stödde mig väl, det var ju min vän. Det var det sista jag hann tänka innan
salen började snurra för mina ögon. Marken liksom försvann under mina fötter. Kalken gled
ur min hand och jag segnade ner på mattan till sorlet av Ians och mästarens skratt. Det råa
skrattet hördes allt längre bort i fjärran innan det försvann och allt blev tyst. Tyst och svart.