ladda ner jesus på stureplan som pdf gratis till din dator eller ipad här!
ladda ner jesus på stureplan som pdf gratis till din dator eller ipad här!
ladda ner jesus på stureplan som pdf gratis till din dator eller ipad här!
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
172<br />
JESUS PÅ STUREPLAN – OLLE IDESTRÖM<br />
I telefonen hade jag pressat de la Peur om vad <strong>som</strong> egentligen var sant om festen. Men han<br />
vägrade säga ett ord, mumlade bara något om att den ’övergick allt förstånd’. Men nu skulle<br />
jag få uppleva den med egna ögon. För Madame Pousse var tydligen fortfarande i livet, <strong>till</strong><br />
skillnad från Monsieur Pousse. Av alla rykten <strong>som</strong> florerade kring festen, var kanske det mest<br />
i<strong>här</strong>diga att Monsieur Pousse hade hittats död efter festen. Låg i en säng i ett avsides rum, <strong>till</strong><br />
synes sovande. Men när han aldrig vaknade dagen efter festen, upptäckte Madame Pousse att<br />
hennes make, <strong>eller</strong> tvillingbror <strong>eller</strong> vad han nu var, hade avlidit. Dödsorsaken lär ha varit<br />
okänd. Madame Pousse ska ha blivit spritt språngande galen och försvunnit <strong>till</strong>baka i det<br />
okända <strong>som</strong> hon kom ifrån. Ingen hörde någonsin ett ord från henne. Tills för exakt sex<br />
månader sen. De la Peur berättade hemlighetsfullt hur han mottagit ett brev av en mystisk<br />
man en sen kväll i sitt hem. På kuvertets framsida stod det med stora bokstäver: Bonne Année<br />
1989. Brevet ska ha varit författat av Madame Pousse. I brevet berättade hon hur samtliga<br />
gäster <strong>som</strong> befunnit sig <strong>på</strong> festen för tjugo år sedan, åter förväntades inställa sig <strong>på</strong> detta<br />
sågverk ute i ingenstans. Festen skulle återupplevas. Nyåret 1989 skulle åter firas. Man<br />
förväntades anlända i tidsenliga åttiotals-kläder. Mobiler och annat modernt <strong>på</strong>fund var strikt<br />
förbjudet. Detta brev skickades alltså ut <strong>till</strong> samtliga de gäster <strong>som</strong> varit där 1989. Men i<br />
kuvertet låg också ett handskrivet brev, <strong>till</strong>ägnat de la Peur personligen. Där förklarade Pousse<br />
att de la Peur, <strong>som</strong> tack för gamla tjänster, fick ta med två vän<strong>ner</strong> <strong>till</strong> denna fest. Med ansvar<br />
för att dessa vän<strong>ner</strong> naturligtvis inte läckte något <strong>till</strong> allmänheten. Och efter<strong>som</strong> de la Peur<br />
ville smöra för mig, och kanske för att han egentligen inte verkade ha några vän<strong>ner</strong>, gav han<br />
mig och Wille biljetterna. Innan vi la <strong>på</strong> luren, mindes jag hur de la Peur två gånger upprepade<br />
samma uppmaning:<br />
”Varken du <strong>eller</strong> Wille får berätta för någon om den <strong>här</strong> festen. Då är vi riktigt illa ute. Inte<br />
ens <strong>till</strong> mamma, hon vet inget om det <strong>här</strong>. Och se <strong>till</strong> att ni kommer i tidsenliga kläder,<br />
<strong>till</strong>verkade innan 1989. Annars kommer ni inte in.”
Change language