ladda ner jesus på stureplan som pdf gratis till din dator eller ipad här!

Kapitel 67
221
JESUS PÅ STUREPLAN – OLLE IDESTRÖM
”Men du förstår inte, Theo. Även om jag skulle kunna släppa det som jag gjorde mot dig,
finns det så mycket annat som binder mig till evig ånger. Bara för att jag är homosexuell
så…”
Jag avbröt Carl tvärt.
”En sak måste vi vara på det klara med: att vara homosexuell är ingen synd. Vad än Pastorn
lurade i dig, så är din homosexualitet inget monster. Det är ingen skillnad mellan
heterosexuell och homosexuell kärlek. Din sexualitet är en gåva och inget jävla problem som
man måste kuva!”
”Jag vet Theo, jag vet. Även om jag har varit osäker många gånger, så har jag börjat förstå att
det är ok att vara gay. Äntligen, på min dödsbädd, har jag börjat inse det. Det är ju så jag är
skapad. Men vare sig jag är hetero eller homo, ger ju inte det mig någon rätt att utnyttja
oskyldiga killar. Jag menar - alla dessa killar som jag utnyttjade innan Pastorn fick fatt i mig,
hur ska jag kunna be dem om förlåtelse? För det handlade varken om sexualitet eller kärlek
då, snarare om någon slags förvridet, desperat maktutövande. Vem ska förlåta det? Vem kan
förlåta det? Jag har inget rent hjärta. Där finns så mycket hat och förakt, så mycket vrede och
våld.”
”Men du skulle vilja ha ett rent hjärta?”
Carl nickade desperat.
”Ja! Om jag skulle! Jag vill be om förlåtelse för allt hemskt jag utsatt andra för!”
”Då har du inget att oroa dig för, Carl. Ditt hjärta år så rent som ett människohjärta kan bli.
Du har hamnat snett i livet, men din vilja att göra gott är det inget fel på. Problemet för oss
människor tycks vara att det vi vill göra, det gör vi inte. Och det vi inte vill, det gör vi, som
Paulus säger i Bibeln. Viljan i vårt hjärta är i alla fall oftast god, även om den ibland är alltför
svag.”
Jag tittade Carl djupt i ögonen och talade utan att riktigt förstå att det var jag som faktiskt
talade.
”Gud förlåter allt som har blivit fel, allt som har skadat oss själva eller någon annan.”
Carl log resignerat.
”Om det nu finns en Gud vill han inte ha med såna syndare som mig att göra. För mig väntar
inget himmelrike nu när jag dör, snarare ett evigt mörker. För ingen kan älska mig när de vet
allt det jag just berättat för dig. Ingen! Inte jag själv, inte Gud, inte någon!”