ladda ner jesus på stureplan som pdf gratis till din dator eller ipad här!

22
JESUS PÅ STUREPLAN – OLLE IDESTRÖM
bryta mina vanor. Men vad? Visste ju inte ens hur jag skulle bli hämtad. Kollade på gående
personer som gick mot mig, kollade mot några bilar som passerade. Men ingen stannade, de
fortsatte över bron till Skeppsholmen. Var det så enkelt att jag skulle bli hämtad med båt?
Kände mig en aning fånig där jag satt med min frack och nypolerade skor som en stirrig pojke
som letade efter sina föräldrar. Hade kammat mitt mörka bakåt. Haft i en rejäl klick med vax,
dragit håret aningen åt sidan. Mafiosolooken funkade ju alltid.
“Den här vägen, min herre”.
Som från ingenstans hade en RIB-båt glidit upp strax framför mig. Lagt till strax en bit bort.
Helt ljudlöst hade en kille i min egen ålder smugit sig upp på kajkanten och fram till mig.
Vänligt och bestämt visade han med hela armen att jag skulle gå ombord på ribben. Jag reste
mig sakta, studerade den mystiske unge mannen. Han bar en stor, svart overall och blanka
svarta skor. I halsen kunde jag ana en röd fluga med vita ränder som stack upp bakom
overallens blixtlås. Det såg märkligt ut med en overall över en frack. I fluga och overall
påminde han lite om James Bond med sitt kortklippta, mörka hår, stramt kammat i en
sidobena. Funderade om vi skulle ta i hand. Han gjorde ingen ansats till att hälsa så jag
passerade honom kvickt och hoppade i båten. Det var en stor, rymlig RIB. Svart läderklädsel,
svart gummi. Två 350 hästkrafters mercury utombordare tronade i aktern.
“Du kan sätta dig där bak”.
Rösten kom från en kille något äldre än jag själv. Han stod bakom vindrutan på mitten av
båten, med händerna på den svarta sportratten. Jag förstod att han var båtens förare. Likadant
klädd som den förste med röd fluga och overall, men med stora blonda lockar och ett par
guldprydda, tonade Gucci-glasögon som ramade in hans ansikte. Jag brydde mig inte om att
försöka hälsa. Gick längst bak och slog mig ner på sätet. Föraren vände sig om, tog upp ett
svart bylse från sätet bredvid och räckte åt mig. Log ett snett leende.
“Den här kan du behöva.”
Jag ställde mig upp, tog emot overallen och drog den över fracken. Nickade ett tack. Den
förste killen hoppade i, ställde sig vid den andra som la in backen. De sa något till varandra,
skrattade till och tystnade. Vi passerade i sakta mak förbi Skeppsholmen, finlandsbåtarna.
Djurgården tornade upp sig till vänster. Vände mig om och såg ut över Stockholm som
försvann bakom svallvågorna. Slottet blev mindre och mindre. Stenkolossen såg ut som ett
leksaksslott bland leksakshus. Vände mig och tittade framåt. Log för mig själv. Lämnade en
låtsasvärld bestående av vilda spritlekar. Styrde kursen mot en ny verklighet.