ladda ner jesus på stureplan som pdf gratis till din dator eller ipad här!

193
JESUS PÅ STUREPLAN – OLLE IDESTRÖM
”Ledsen, Jonny, men jag orkar inte höra om den idioten. Jag vet att ni är vänner och det var
vänligt av dig att försöka återförena oss på din fest i höstas. Men jag har verkligen ingen lust
att höra om…”
Jonny viftade ivrigt med den arm som inte höll om mig.
”Nej, nej, du förstår inte. Carl vart sjuk för ett tag sen. Riktigt sjuk. Han ligger på sjukhus och
kämpar för sitt liv.”
Jag suckade, drog undan Jonnys arm om mig.
”Carl klarar sig nog, gör han alltid. Och om han lider är det inte mer än rätt. Han höll på att
förstöra mitt liv. Du vet inte vad som hände för några år sedan. På ett sätt har han förstört mitt
liv. För det går inte en dag utan att jag mår dåligt för det som han fick mig att göra. Han är ett
svin.”
”Ok, du har rätt – jag vet inte vad som hände mellan er två. Vad jag däremot vet, är att Carls
sista önskan är att få träffa dig. Han vill tala med dig innan det är för sent. När jag besökte
honom på sjukhuset idag sa han att han har försökt få tag på dig senaste månaderna.”
Det stämde. Minst ett sms och ett intalat meddelande per vecka från Carl. Minst. Jag raderade
allt direkt, utan att varken lyssna av eller läsa meddelandena. Jonny stannade upp. Jag
fortsatte gå ett par steg, stannade, vände mig om. Jonny tittade mig bedjande i ögonen.
”Innan det är för sent, Theo, hör av dig till honom. Det kan väl knappast bli värre av att ni
träffas?”
Jag tyckte nästan synd om Jonny. Trots dåligt uppförande, dåligt ordförråd och idel skryt,
hade han ett gott hjärta. Ville så väl, även om det han ville vara en omöjlighet. För att slippa
höra mer om Carl log jag medgörligt.
”Jag ska tänka på saken.”
Jonny gjorde tummen upp och sträckte nöjt på sig.
”En annan sak, Theofuck.”
Hans ögon glimmade av förtjusning.
”Vet du vem som kommer med oss ut ikväll?”
Jag skakade nyfiket på huvudet.
”Isabelle.”
Jag log förvånat. Låtsades se oberörd ut, som om jag inte riktigt visste vem Isabelle var. Jonny
genomskådade mig.
”Du vet nog mycket väl vem Isabelle är. Journalisten som du träffade på festen hemma hos
mig i höstas. Din bordsdam som du pratade med hela kvällen ända tills hon gick hem.”