Frivillig samverkan mellan myndigheter – några exempel
om-offentlig-sektor-31-samverkan-mellan-myndigheter
om-offentlig-sektor-31-samverkan-mellan-myndigheter
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
nordiska grannländer <strong>–</strong> där myndighetsbegreppet liknar det<br />
svenska <strong>–</strong> har under senare år stora förändringar genomförts<br />
kring högskolors och universitets ställning som myndighet i staten<br />
<strong>–</strong> genomgående har universitet och högskolor frigjorts i förhållande<br />
till staten. De problem som vidhäftar den svenska högskolan<br />
på grund av myndighetsstatusen är därför idag unika.<br />
Det finns en omfattande internationell diskussion om universitets<br />
och högskolors självständighet. Också i Sverige har diskussionen<br />
varit intensiv och inbegripit flera utredningar. Följderna av<br />
debatten har i Sverige varit svagare än i många andra länder men<br />
också svenska lärosätens autonomi har i väsentliga avseenden utökats<br />
stegvis de senaste femtio åren. Debatten är inte avslutad. 17<br />
Myndighetsformen ger svenska lärosäten en särställning internationellt<br />
och skapar svårigheter för internationell <strong>samverkan</strong>.<br />
Det påverkar också <strong>samverkan</strong> <strong>mellan</strong> svenska universitet och<br />
högskolor och är särskilt besvärande när lärosäten vill genomföra<br />
gemensam utbildning. Universitet och högskolor ser myndighetsrollen<br />
som hämmande för <strong>samverkan</strong> men ändock präglas<br />
högskolesektorn av <strong>samverkan</strong> i vardagsarbetet.<br />
Jag ska beskriva hur balansen <strong>mellan</strong> <strong>samverkan</strong> och konkurrens<br />
förändrats över de senaste femtio åren och ge en bild av hur omfattande<br />
och mångfacetterad <strong>samverkan</strong> <strong>mellan</strong> svenska lärosäten<br />
är <strong>–</strong> trots myndighetsformens hämsko. Avslutningsvis ska<br />
jag beskriva på vilket sätt regelsystemet även fortsatt utgör ett<br />
hinder för djupare <strong>samverkan</strong> och hur diskussionen om hur hindren<br />
ska övervinnas förts.<br />
Utvecklingen under femtio år<br />
H 77<br />
Det kan hävdas att <strong>samverkan</strong> är inbyggd i den nationella högskoleorganisationen.<br />
Med 1977 års högskolereform (H 77) etablerades<br />
flera nya lärosäten. De nya högskolorna hade ursprung-<br />
17<br />
Se SOU 2008:104, European University Association 2011<br />
113<br />
<strong>Frivillig</strong> <strong>samverkan</strong> <strong>mellan</strong> <strong>myndigheter</strong> <strong>–</strong> <strong>några</strong> <strong>exempel</strong>
Change language