Frivillig samverkan mellan myndigheter – några exempel

Recommendations

Info

• Underlätta möjligheterna för strategisk och långsiktig planering av högre utbildning och forskning • Öka möjligheterna för en långsiktig och uthållig planering av bostäder, kommunikationer och annan infrastruktur i nära samarbete med regionala och kommunala aktörer • Utgöra den akademiska delen av Kunskapsregion Skåne respektive Kunskapsregion Blekinge • Ge synergivinster genom samarbete och en ökad gemensam planering − inom utbildningsområdet − inom forskarutbildning − forskning − inom innovationsområdet och i samverkan med det omgivande samhället − inom administration och service. Denna typ av samverkan på en övergripande nivå mellan lärosäten präglas av att de tenderar att bli kortlivade. Listan med syften gällande Lärosäten Syd antyder att samarbetet är öppet och innebär svaga förpliktelser. Att denna typ av nätverk lever ett instabilt liv är symptom på de grundläggande svårigheterna kring att myndigheter inte kan samverka i form av gemensamma beslut. Det är avslöjande att av de nämnda exemplen har ett nätverk – Penta Plus – avslutats medan ett annat – Akademi Sydost – fördjupats till en fusion. Mellanformer är svåra att upprätthålla i myndighetskulturen. En annan typ av samverkan manifesteras i Stockholms Akademiska Forum som är en samarbetsorganisation mellan 17 universitet och högskolor i stockholmsregionen samt Stockholms stad. Forumets syfte är mer att stärka Stockholm som attraktiv kunskapsregion än konkreta samverkansprojekt inom utbildning och forskning. 127 Frivillig samverkan mellan myndigheter – några exempel
Informell samverkan mellan lärosäten Samverkan inom förvaltning och administration I den kortfattade exposén ovan beskrevs hur högskolor och universitet från 1977 samverkade kring framför allt utbildning och hur detta förändrades med att högskolorna mognade och med att autonomin för hela högskolesektorn ökade. Men under hela perioden och fortfarande förekommer en mängd samverkan i frågor som inte utgörs av ren utbildning eller forskning, utan sorterar under förvaltning och administration. Lärosäten samarbetar normalt inom administrativa, tekniska och personalpolitiska områden. Det är vanligt med samarbeten kring • Personalutbildning • Högskolepedagogisk utbildning • Handledarutbildning • Ledarskapsutbildning • Juridiska frågor • Internrevision • Arkiv • Miljö- hållbarhetsfrågor • Studenthälsovård Genomgående gäller att dessa arbetsområden inom flera lärosäten är så små att de svårligen kan hanteras professionellt vid varje lärosäte. I många fall har lärosäten ”delat” på en anställning för till exempel juridiska frågor, arkiv eller miljö- och hållbarhetsfrågor. Inom några områden som har karaktär av internutbildning är det därtill ofta en fördel att möta kolleger och byta erfarenheter. I till exempel ledarskapsutbildning, personalutbildning och högskolepedagogisk utbildning talar både storleksskäl (det vill säga att gruppen som utbildas måste vara av en viss storlek för att utbildningen ska komma till stånd) och kvalitetsskäl för samverkan mellan lärosäten. Också stora lärosäten, som i sig 128 Frivillig samverkan mellan myndigheter – några exempel
Page 1 and 2:
OM OFFENTLIG SEKTOR 2017 Frivillig
Page 3 and 4:
Statskontoret, 2017
Page 5 and 6:
4 Frivillig samverkan mellan myndig
Page 7 and 8:
ga relationer och i det praktiska a
Page 9 and 10:
Idén om en sammanhållen förvaltn
Page 11 and 12:
10 Frivillig samverkan mellan myndi
Page 13 and 14:
Företagarsajten verksamt.se är id
Page 15 and 16:
Bakgrund Den verksamhet som idag be
Page 17 and 18:
Och även: ”Arbetsgruppens försl
Page 19 and 20:
Figur 1 Prototyp av startsida Mitt
Page 21 and 22:
återanvända funktioner som redan
Page 23 and 24:
Figur 3 Tidslinje, spåren som lett
Page 25 and 26:
Förutom statliga myndigheter delta
Page 27 and 28:
samt.se inte skulle klara av att dr
Page 29 and 30:
lärdom från det samverkansarbete
Page 31 and 32:
Processorienterad organisation I oc
Page 33 and 34:
att deras personligheter passade in
Page 35 and 36:
framgångsrikt inte bara för den k
Page 37 and 38:
myndigheternas ledningsgrupper. Det
Page 39 and 40:
arkitekturen tog därför sikte på
Page 41 and 42:
utveckling visar tydligt att det ä
Page 43 and 44:
Figur 5 Ny organisation från och m
Page 45 and 46:
Page 47 and 48:
Service i samverkan - uppstart Med
Page 49 and 50:
Servicekontor/Servicesamverkan 2008
Page 51 and 52:
Under de kommande åren skulle ett
Page 53 and 54:
Samtidigt som kontoren ska täcka b
Page 55 and 56:
detta fick Försäkringskassan i ma
Page 57 and 58:
myndighetsgemensam service. Med utg
Page 59 and 60:
Planering pågår för ertablering
Page 61 and 62:
Som samverkande myndigheter har vi
Page 63 and 64:
Page 65 and 66:
Vägen fram till en väl fungerande
Page 67 and 68:
Den som har börjat ta ut sin pensi
Page 69 and 70:
Riksförsäkringsverket tog på sig
Page 71 and 72:
som en fullmakt för att inhämta o
Page 73 and 74:
Ingen utökad information i orange
Page 75 and 76:
oavsett vilken aktör som gör dem.
Page 77 and 78: Viktigt att alla inblandade parter
Page 79 and 80: Samverkan mellan myndigheter har si
Page 81 and 82: ut hela pensionen på ett och samma
Page 83 and 84: Verksamhetsutveckling i offentlig s
Page 85 and 86: orgaren i centrum (N2012.37). I str
Page 87 and 88: kostnader på total nivå, och att
Page 89 and 90: ESV genomförde arbetet i samverkan
Page 91 and 92: ESV inhämtade ytterligare sakkunsk
Page 93 and 94: myndigheterna skulle kunna använda
Page 95 and 96: jag det är tveksamt att vi hade f
Page 97 and 98: tet. Vägledningarna blev även nor
Page 99 and 100: gemensamma samverkansarbetet. I vis
Page 101 and 102: 5. att myndigheterna arbetar med ny
Page 103 and 104: ara knappt en tredjedel av myndighe
Page 105 and 106: Nödvändigt se staten som en helhe
Page 107 and 108: Regeringen bör också säkerställ
Page 109 and 110: utveckla gemensamma digitala tjäns
Page 111 and 112: 3. I högskolornas uppgift ska det
Page 113 and 114: hög grad av autonomi. Men status a
Page 115 and 116: ligen inget uppdrag kring forskning
Page 117 and 118: Som längst har detta gått med att
Page 119 and 120: Konstnärliga högskolor - som komm
Page 121 and 122: ”Sekretariatet ska … vara en pl
Page 123 and 124: vetenskapligt material. Kungliga bi
Page 125 and 126: kommunikationssystemet Swedish Univ
Page 127: till svårigheten att beskriva omr
Page 131 and 132: Forskning genomförs dagligen i sam
Page 133 and 134: liga och icke-statliga finansiärer
Page 135 and 136: annan part, till exempel till ett s
Page 137 and 138: finns dokumenterade svårigheter vi
Page 139 and 140: Fusionstrender har funnits internat
Page 141 and 142: SUHF är internationellt vanligt me
Page 143 and 144: och varierad mångfald av samverkan
Page 145 and 146: Webbplatser www.genus.se Göteborgs
Page 147 and 148: Verket tillhandahåller i dagsläge
Page 149 and 150: Formellt sett tog regeringen initia
Page 151 and 152: Men en tidig föregångare finns oc
Page 153 and 154: Regeringen tillsätter en utredning
Page 155 and 156: • ”De tjänster som servicecent
Page 157 and 158: Figur 4 Samverkansmodell 2016 beskr
Page 159 and 160: • Användning av IT-miljön • L
Page 161 and 162: Figur 5 Anslutningsprocess 1. Utv
Page 163 and 164: och förenkla den nödvändiga uppf
Page 165 and 166: väsentlig kostnad för många mynd
Page 167 and 168: 166 Frivillig samverkan mellan mynd
Page 169 and 170: avsåg främst områden som är nö
Page 171 and 172: Utveckla, vara kvar eller gå skild
Page 173 and 174: En central slutsats från vår samv
Page 175 and 176: Pensionsmyndighetens verksamhet öv
Page 177 and 178: Ekonomi och nytta Det är viktigt a
Page 179 and 180:
Artikel från Pensionsmyndighetens
Page 181 and 182:
I gränslandet mellan internt och e
Page 183 and 184:
Den samverkan som Pensionsmyndighet
Page 185 and 186:
Försäkringskassans kommentar Stur
Page 187 and 188:
sett från regeringens synvinkel, e
Page 189 and 190:
(VERVA) dit uppgifter från Statsko
Page 191 and 192:
tre andra önskar. Tjänsterna inne
Page 193 and 194:
Endoch desse fem concilia därtill
Page 195 and 196:
lokaler. Tyvärr kan riskerna inneb
Page 197 and 198:
kompensera för litenhetens nackdel
Page 199 and 200:
Skogsstyrelsen och Länsstyrelsen
Page 201 and 202:
yggnad. Vi har genom våra uppdrag
Page 203 and 204:
gemensamt intresse. Målen för det
Page 205 and 206:
Till en början bedrev vi arbetet i
Page 207 and 208:
Och förstås också till nöjdare
Page 209 and 210:
• kontroller • bemötande • k
Page 211 and 212:
även denna resa ska leda till för
Page 213 and 214:
att nå målet med verksamheterna o
Page 215 and 216:
genom att fem myndigheter - Bolagsv
Page 217 and 218:
SPV:s kompetensförsörjning och ef
Page 219 and 220:
Högakustenbron- och ytterligare en
Page 221 and 222:
nätverket, ha viktiga och strategi
Page 223 and 224:
Ett antal förbättringsförslag l
Page 225 and 226:
ledarskap. För att skapa riktigt b
Page 227 and 228:
välja i vilka sammanhang, kring vi
Page 229 and 230:
En hållbar struktur handlar inte b
Page 231 and 232:
del i myndigheternas ordinarie verk
Page 233 and 234:
kommunikationsarbetet var dock risk
Page 235 and 236:
Ledarskap Ett tydlig, synligt och e
Page 237 and 238:
våga avveckla samarbeten och satsa
Page 239 and 240:
och i de fall myndighetens leds av
Page 241 and 242:
Tabell 1 Myndigheters motiv för at
Page 243 and 244:
esultat av myndigheternas strävan
Page 245 and 246:
Drygt hälften av enrådighetsmyndi
Page 247 and 248:
Tabell 3 Myndigheternas uppfattning
Page 249 and 250:
Samverkan tar ibland mer tid än de
Page 251 and 252:
Myndighetscheferna lyfter också fr
Page 253 and 254:
252 Frivillig samverkan mellan mynd
Page 255 and 256:
Vi ser också att det finns flera g
Page 257 and 258:
Myndigheterna har mött olika typer
Page 259 and 260:
på att ha en gemensam långsiktig
Page 261 and 262:
En typ av styrning görs genom komp
Page 263 and 264:
med andra myndigheter. Myndighetern
Page 265 and 266:
• Utveckla en gemensam kultur med
Page 267 and 268:
Page 269 and 270:
Samverkan för utveckling av digita
Page 271 and 272:
Page 273:
Ingvar Mattson är generaldirektör
show all

Frivillig samverkan mellan myndigheter – några exempel

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?