Frivillig samverkan mellan myndigheter – några exempel
om-offentlig-sektor-31-samverkan-mellan-myndigheter
om-offentlig-sektor-31-samverkan-mellan-myndigheter
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
ligen inget uppdrag kring forskning utan var i huvudsak utbildande<br />
högskolor. Högskolelagen gjorde emellertid varken då eller<br />
nu skillnad <strong>mellan</strong> universitet och högskolor avseende kraven på<br />
utbildningens genomförande och kvalitet. I högskolelagens andra<br />
paragraf anfördes att ”Utbildningen inom högskolan ska bygga<br />
på vetenskaplig grund”. 18 De nya högskolorna skulle utforma<br />
utbildningen på samma grund och nå samma kvalitet i utbildningen<br />
som de äldre universiteten, men utan egen forskningsorganisation.<br />
Denna situation medförde redan från den reformerade<br />
högskolans start 1977 att stark <strong>samverkan</strong> <strong>mellan</strong>, å ena<br />
sidan, forskande universitet och, å andra sidan, högskolor utan<br />
forskningsorganisation och forskningsresurser var förutsatt. Det<br />
angavs till <strong>exempel</strong> i regelverket att lärare vid en ny högskola<br />
skulle tillhöra ett fakultetskollegium vid ett universitet och därmed<br />
ingå i en forskningsgemenskap och erbjudas formell möjlighet<br />
till begränsade forskningsresurser. Forskarutbildningen<br />
byggdes till en tät struktur när högskolan höjde sin kompetens<br />
genom att forskarutbilda sina lärare. Eftersom högskolan varken<br />
hade resurser eller tillstånd till forskarutbildning så bedrevs<br />
denna i stark <strong>samverkan</strong> med ett universitet och under ett universitets<br />
ansvar. Också utbildningen byggdes inledningsvis upp så<br />
att program och kurser på grundläggande nivå dominerade vid<br />
högskolor medan påbyggnadsutbildning bara erbjöds vid universiteten.<br />
De varandra kompletterande utbildningsprofilerna innebar<br />
ett slags <strong>samverkan</strong>. Sammantaget innebar uppbyggnaden av<br />
nya högskolor 1977 och decennierna därefter att ett <strong>samverkan</strong>snät<br />
byggdes <strong>mellan</strong> universitet och högskolor <strong>–</strong> nödvändigt<br />
för att klara de nya högre ambitionerna med en växande högskolesektor.<br />
H 93<br />
Med H 77 grundlades en tradition av <strong>samverkan</strong> <strong>mellan</strong> de<br />
trettiotal <strong>myndigheter</strong> som hade samma uppdrag. 1993 års universitets-<br />
och högskolereform innebar en radikal förändring av<br />
lärosätenas status och styrning. Centralstyrningen av högskole-<br />
18<br />
SFS 1977:218<br />
114<br />
<strong>Frivillig</strong> <strong>samverkan</strong> <strong>mellan</strong> <strong>myndigheter</strong> <strong>–</strong> <strong>några</strong> <strong>exempel</strong>
Change language