Frivillig samverkan mellan myndigheter – några exempel

Drygt hälften av enrådighetsmyndigheterna uppger att de har
formaliserat sin samverkan genom en formell överenskommelse.
Bland styrelsemyndigheterna är andelen 73 procent och bland
nämndmyndigheterna 39 procent. Hur länge myndighetschefen
innehaft sitt uppdrag har ingen betydelse för om samverkan formaliserats.
Analysen visar att myndigheterna väljer att formalisera sin samverkan
i lika hög grad inom kärnverksamheten som inom stödverksamheten.
Varför myndigheter väljer att formalisera sin samverkan
ger undersökningen ingen vägledning om. Statskontoret
har i olika regeringsuppdrag återkommande berört frågan om
samverkan och några skäl som myndigheterna lyfter fram för att
reglera samverkan är att minska den egna sårbarheten och att inte
vara den som står med ansvar för verksamhet som man inte
behöver. Om en myndighet har organiserat sin verksamhet eller
satsat på en lösning som är beroende av samverkan upplevs det
ofta som nödvändigt att reglera samverkan.
Hur kostnaderna fördelas varierar
Ett motiv för att delta i samverkan är som vi har redovisat att
sänka kostnaderna i den egna verksamheten. Men kostnader kan
ju också uppstå till följd av samverkan. Sedan tidigare studier vet
vi att frågan om hur de kostnader som uppstår som en följd av
samverkan ska fördelas är något som diskuteras i myndighetsledningen.
72
I vår undersökning har vi frågat myndighetscheferna om detta.
Bland de myndigheter som har samverkat fördelas kostnaderna
för samverkan efter två principer, dels att varje myndighet står
för sina egna kostnader, dels att kostnaderna fördelas efter någon
typ av fördelningsnyckel. Vi kan också se exempel på att kostnader
delas rakt av mellan myndigheterna som samverkar. Vi har
också tagit del av exempel på att myndigheter har bistått och stött
samverkan ekonomiskt för att man ska få till en samverkan. I
72
Se exempelvis Statskontoret (2011) Förvaltningen om förvaltningspolitiken.
244
Frivillig samverkan mellan myndigheter – några exempel