Frivillig samverkan mellan myndigheter – några exempel

1. Samma uppdrag - men olika inriktning och profil
Det är självklart att organisationer som skapats för samma syfte
har stora möjligheter till gemensamma lösningar av gemensamma
frågor – och därmed en naturlig grund för samverkan. Detta
framgick också av beskrivningen av högskolans framväxt de
senaste femtio åren.
Även om alla lärosäten har samma uppdrag enligt högskolelagen
så finns det naturligtvis olikheter inom gruppen av 31 lärosäten.
De 31 lärosätena kommer ur olika traditioner och fullgör delvis
olika uppgifter. Medelstilldelningen från statsmakterna påverkar
också varje lärosätes inriktning. Sedan H 93 har både högskolesektorn
och statsmakterna betonat att lärosäten ska skapa sina
egna profiler. Ur traditioner, medelstilldelning och profileringssträvanden
kan några klassifikationer utläsas. I betänkandet Högre
utbildning under tjugo år 20 görs följande uppdelning av olika
typer av lärosäten:
1. Traditionella universitet
2. Fackuniversitet
3. Nya universitet
4. Högskolor
5. Konstnärliga högskolor
Traditionella universitet som Lunds universitet och Uppsala
universitet har av tradition och i praktiken ett annat uppdrag än
en ung högskola eller en konstnärlig högskola. Fackuniversitet
som KTH och Karolinska Institutet härstammar ur en annan
tradition av hantverks- och yrkesutbildning och fokuserar enbart
ett vetenskapligt område. Nya universitet och högskolor har
skapat andra typer av profiler inom ramen för det vida uppdraget
i högskolelagen. Till exempel är Högskolan Väst profilerad mot
att all utbildning bygger på arbetsintegrerat lärande (AIL) och
Blekinge tekniska högskola profilerar sig mot Tillämpad IT.
20
SOU 2015:70
117
Frivillig samverkan mellan myndigheter – några exempel