1800-talets mediesystem - Kungliga biblioteket
1800-talets mediesystem - Kungliga biblioteket
1800-talets mediesystem - Kungliga biblioteket
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
skulle tillåtas spela i reformsammanhang. När förslaget till representationsreform<br />
presenterades till 1862–1863 års riksdag möttes det både av<br />
påståenden om att det var en försenad reform, och av klagomål från reformmotståndare<br />
som ansåg att utvecklingen gick för fort fram. 14 I denna<br />
spänning mellan olika aktörer och deras intressen, kom kampen om den<br />
politiska utvecklingen till stor del att bedrivas i och genom olika medier.<br />
Den organiserade opinionsbildningen<br />
Bakom kampanjen för reformen låg ett medvetet arbete. Statsvetaren<br />
Erik Fahlbeck konstaterar att de reformvänliga kretsarna hösten 1865<br />
”satte in alla krafter på en bearbetning av opinionen”. 15 Denna bearbetning<br />
var centralt organiserad utifrån ett mönster som etablerats flera år<br />
tidigare. Vid slutet av 1859–60 års riksdag organiserades en centralkommitté<br />
som skulle leda och samordna arbetet för att åstadkomma en representationsreform.<br />
16 I kommittén fick publicisten, riksdagsmannen och<br />
företagaren Lars Hierta en central roll som verkställande ledamot. Kommittén<br />
fortsatte sin verksamhet över de kommande riksdagarna, fram till<br />
de slutliga debatterna 1865. Hierta hade till sin hjälp även andra ledamöter<br />
och publicister, och den inflytelserike Samuel Ödmann verkade som<br />
sekreterare. Utan tvivel spelade dessa personers kontaktnät och tidigare<br />
verksamhet inom tidnings- och tryckeriarbete stor roll för kampanjens<br />
framgångar. Reformkommitténs arbete under flera på varandra följande<br />
riksdagar gjorde också att rutinerna var upparbetade när avgörandet väl<br />
stod för dörren.<br />
Verksamheten under 1861 och 1862 har avsatt vissa spår i arkiven. Detta<br />
material speglar naturligtvis inte i detalj hur operationen genomfördes<br />
1865, men ger ändå en god bild av de problem kampanjledningen ställdes<br />
inför. En första iakttagelse gäller den systematik med vilken kommittén<br />
bearbetade landsortens press. I de efterlämnade handlingarna återfinns<br />
långa listor över de lokala representanter och tidningar som tillsändes<br />
kampanjmaterialet. Ett stort kontaktnät runt om i landet aktiverades, broschyrer<br />
och personliga brev skickades till inte mindre än 130 orter. Sammanlagt<br />
finns omkring 390 adressater upptagna i förteckningarna. Bland<br />
mottagarna märks utöver tidningsredaktioner och enskilda redaktörer såväl<br />
kantorer som borgmästare och riksdagsmän. 17<br />
---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />
Motstående sida. De landsortstidningar som tillsändes centralkommitténs cirkulär.<br />
Vissa tidningar erhöll flera exemplar. ”Landsortstidningar”, blad nr. 2, Kungl. <strong>biblioteket</strong>,<br />
Handskriftsavdelningen, D 10 5: ”Reformkomitén 1 60–62”<br />
---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />
104 — jonas harvard
Change language