1800-talets mediesystem - Kungliga biblioteket

För att ge läsarna möjlighet att fortlöpande följa de olika härarnas rörelser
och aktuella ställningar gjordes på sista sidan i nummer 13 reklam
för kommande nummers ”specialkarta över Krim”. Kartan täckte en helsida,
det vill säga 24 gånger 35 centimeter, och kommenterades med en
helsidestext. I texten diskuterades inledningsvis taktiska förhållanden
och att erövringen av Sevastopol krävde att ryssarna först ”besegrats på
det öppna fältet”. Istället för att ”gripa strategerna i yrket” och spekulera
”öfver blotta möjligheter”, konstaterade skribenten att tidningen gör
”våra läsare en bättre tjenst med att bifoga vår karta en kort skildring” av
Krims natur. På detta följde sedan en topografisk redogörelse där bland
annat olika vägars strategiska betydelse lyftes fram. Genom samspelet
mellan text och karta gavs läsarna en möjlighet att skapa sig en rikare
bild av den plats ”som inom kort i större utsträckning, torde bli scenen
för krigets allvarsamma lek”. 66
Genom kartor och panoramiska översikter föreslogs också vissa strategier
för hur kriget visuellt kunde förstås. I tidningens tjugotredje nummer
stod det att läsa hur kartorna och översikterna skulle användas.
Sedan vi sednast redogjorde för de ryska verkens utseende, ha de undergått
stora och många förändringar. Det torde derföre ej vara ur vägen
att ännu en gång före den afgörande stormningen genomvandra
den södra linien med våra läsare. Den af oss som bihang till N:o 4 meddelade
kartan kan dervid begagnas till ledning och läsaren sjelf kan med
pennan göra de förändringar och tillägg som under året blifvit gjorda i
dessa verks utseende. 67
Uppmaningen till läsarna att med pennan i hand följa trupprörelserna
inskärpte bilden av kriget som ett skådespel; denna syn på kriget underströks
av ordet ”krigsteatern”. I citatet finns också ett explicit adresserande
av hur publiken förväntades använda Illustrerad Tidning som nyhetsmedium.
Genom de texter som fortlöpande skildrade belägringen av
Sevastopol kunde läsaren inhämta detaljer kring förband, personer,
truppstorlek, förflyttningar och en rad andra fakta, och i samverkan med
panoramabilderna tycktes syftet vara att göra kriget greppbart och begripligt
för läsarna. Tidningen framställde sig därigenom ännu en gång
som en medieform som gav läsaren möjligheten att skapa överblick över
det storskaliga krigets kaotiska förlopp.
Panoramiska bilder och kartor syftade även till att skapa en känsla av
kontroll, vilket inte minst var viktigt för just ett England i krig. Tricia
Depue konstaterar i ”Speaking to the eye”, som utkom 2005, att de pano-
21 — magnus rodell