1800-talets mediesystem - Kungliga biblioteket

de återfinns i exempelvis Götheborgs nyare Handels- och Sjöfarts-Tidning 20/12
1854, där Illustrated London News beskrivs som ”sannolikt verldens mest spridda
tidning”. Ulrich Keller konstaterar att Illustrated London News i slutet av
1854 hade en upplaga på 130 000 exemplar och utifrån antagandet att varje
nummer lästes av en hel familj hade tidningen en miljon läsare. Keller hämtar
denna uppgift från Illustrated London News 23/12 1854. Se Keller, 77, 265.
13 Inom militär- och diplomatihistorien har Krimkriget blivit föremål för en
omfattande forskning, alltifrån Albert W. Kinglakes åttabandsverk The invasion
of the Crimea (1863–1887) och den ofta omnämnda David Wetzels The
Crimean war: A diplomatic history (New York: Columbia University Press,
1985), till engelska National Army Museums ambitiösa utställning år 2003
som bland annat resulterade i boken The National Army Museum book of the
Crimean war: The untold stories (London: Pan Macmillan, 2004) författad av
Alastair Massie. Mediehistoriskt är det framför allt dagspressens textmässiga
bevakning som stått i fokus. Här blir exempelvis titeln på historikern Sven
Erikssons avhandling symptomatisk: Svensk diplomati och tidningspress under
Krimkriget (Stockholm: Norstedt, 1939). Empiriskt är detta en såväl imponerande
som väl genomförd studie. Den långa frånvaron av genomförda
historiska analyser av ett visuellt material gäller även betydligt mer sentida
konflikter. I sin bok War and photography: A cultural history (London: Routledge,
1997) betonar Carolina Brothers att sätten på vilka pressfotografiet
nyttjades av olika kontrahenter under spanska inbördeskriget nästan inte alls
hade studerats tidigare.
14 Martin, 7.
15 Keller, x.
16 Kultur- och meningsproduktionen under de båda världskrigen har undersökts
av exempelvis Nuala C. Johnson, Ireland, the Great War, and the geography
of remembrance (Cambridge: Cambridge University Press, 2003); Lisa A.
Kirschenbaum, The legacy of the siege of Leningrad, 1941–1945: Myths, memories,
and monuments (New York: Cambridge University Press, 2006), och Sonya O.
Rose, Which people’s war? National identity and citizenship in wartime Britain
1939–1945 (Oxford: Oxford University Press, 2003).
17 Keller, x.
18 Beteckningen Krimkriget kan i vissa avseenden vara lite missvisande då
krigets geografiska utsträckning var betydligt mer omfattande. Ponting inskärper
också att konflikten i samtiden benämndes ”det ryska kriget” eller
”det stora kriget med Ryssland”. Benämningen Krimkriget kom successivt i
omlopp mot slutet av 1800-talet. Ibid., vii.
19 Forskningen kring Krimkriget är som konstaterats ovan mycket omfattande.
Bland nyare arbeten behandlas det här aktuella temat i exempelvis John Sweetman,
The Crimean war (Oxford: Osprey Publishing, 2001); Winfried Baumgart,
The Crimean war 1853–1856 (London: Arnold Publishers, 1999); Trevor Royle,
Crimea: The great Crimean war 1854–1856 (London: Little, Brown and Company,
1999); Ponting; Robert D. Edgerton, Death or glory: The legacy of the Crimean
226 — magnus rodell