1800-talets mediesystem - Kungliga biblioteket
1800-talets mediesystem - Kungliga biblioteket
1800-talets mediesystem - Kungliga biblioteket
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
ifrågasatt ”vinsterna med att dra ner boken och skriften i dess mediala materialitet”.<br />
34 De historiserande och kontextualiserande perspektiven har<br />
dock överlevt under 1900-talet och hävdat sin rätt att existera inom de estetiskt<br />
orienterade forskningstraditionerna. När historiska undersökningar<br />
fokuserat på de estetiska objektens materiella förutsättningar, användning<br />
och cirkulation har dessa därigenom förvandlats till historiska artefakter.<br />
35 Men ofta har forskningen på senare tid också tillfogat ett aktörs-<br />
och nätverksperspektiv när det gäller de enskilda aktörerna eller kreatörerna<br />
av de mediala uttrycken.<br />
Representationsbegreppet blev under 1980- och 1990-talen centralt<br />
inom kulturhistorien och kan delvis ses som en reaktion mot socialhistorien<br />
(kvantitativa studier) som dominerat under tidigare decennier. Med<br />
representation menas kulturella föreställningar som iscensätts historiskt<br />
och i nutid i olika mediala uttrycksformer och sammanhang. Denna kulturella<br />
meningsproduktion är enligt Roger Chartiers synsätt rent av en<br />
historisk drivkraft. 36 Kulturhistorisk medieforskning har emellertid inte<br />
influerat litteraturvetenskapen i någon högre grad. Det närmaste ett representationsperspektiv<br />
man kommit är försöken att ägna sig åt bokhistoria<br />
eller läsningens historia med influenser från Chartier och Robert Darnton.<br />
Men som jag redan tidigare påvisat har dessa frågeställningar varit ett återkommande<br />
inslag inom litteratursociologin, där också mottagarna av litteraturproduktionen<br />
utgör en viktig delfaktor i analysen. Mediebegreppet<br />
används dock sällan inom svensk bokmarknadshistoria. Däremot har den<br />
digitala utvecklingen på medieområdet och dess påverkan på bokmarknad,<br />
läsandet och det litterära berättandet idag blivit en fråga som ideligen<br />
uppmärksammas i debatten och undersökts av ett antal litteratursociologer.<br />
37<br />
Fokuseringen på skönlitteratur som en snabbt och billigt spridd vardagsvara<br />
i denna artikel har uppenbara kulturhistoriska konnotationer.<br />
Det är värt att understryka att <strong>1800</strong>-talet erbjöd en uppsjö av både nya och<br />
gamla medieformer. Trycksaker var visserligen inte nya påfund, men det<br />
pågick uppenbart ett utvecklingsarbete av nya produkter och fysiska kanaler<br />
som bättre kunde motsvara de nya läsargruppernas behov och nivåer.<br />
Den kommersiella bokmarknaden på <strong>1800</strong>-talet kan faktiskt fungera som<br />
en historiskt parallell till de allmängiltiga problem som hänger samman<br />
med spridandet av trycksaker även i den yttersta av digitala tider. Utan<br />
tvekan kan man ”finna analogier mellan exempelvis mediekulturen kring<br />
1850, med sitt mångskiftande utbud av medieformer, och dagens heterogena<br />
webblandskap”. 38<br />
Nu på 2000-talet expanderar exempelvis nätbokhandeln, som funnit<br />
0 — gunnel furuland
Change language