1800-talets mediesystem - Kungliga biblioteket
1800-talets mediesystem - Kungliga biblioteket
1800-talets mediesystem - Kungliga biblioteket
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
gång en mer allmän innebörd. Efterhand kom det, menar Anders Ekström,<br />
att syfta på framställningar som ”återgav ett motiv från höjden eller<br />
skildrade något på ett ’överskådligt’ sätt”. På svenska användes ofta<br />
orden ”vy” och ”rundmålning”. 59 Av de motiv som visades i panoramor<br />
runt om i Europa återkom stadsvyer, ofta av samma stad som de visades<br />
i. En annan vanlig motivgrupp var krigsskildringar. Dessa kunde tjäna<br />
såväl propagandistiska syften som tillgodose mer underhållningsorienterade<br />
intressen. 60<br />
Panoramat gjorde det sålunda möjligt att ge kriget en visuell och<br />
rumslig gestaltning. På så vis blev det överblickbart och kunde göras till<br />
föremål för betraktande. Genom detta skapades också en viss typ av åskådarposition<br />
där kriget liksom teatern ramades in som ett skådespel möjligt<br />
att betrakta från omgivningarna. Medan de högre befälen under<br />
Krimkrigets större fältslag följde skeendet med kikare från omgivande<br />
kullar, erbjöds de illustrerade tidningarnas läsare en tvådimensionell<br />
motsvarighet i panoramats form. De engelska truppernas anfall mot de<br />
ryska positionerna på höjderna vid Alma i september 1854 beskrevs också<br />
i estetiska termer. Anfallet såg bra ut. Decennier efter slaget mindes<br />
general Earle att detta ”var det sista slaget av den gamla ordningen. Vi<br />
gick i strid i all vår prakt med böljande färger och spelande band”. Bataljframställningar<br />
hade funnits i sekler. Keller konstaterar dock att ӌngtransporter,<br />
pressreportage, turism och modernare former av kulturell<br />
konsumtion gjorde att traditionell visuell symbolik fick nytt liv och gjorde<br />
det möjligt att skapa krigsskildringar i en aldrig tidigare skådad och<br />
tekniskt förbättrad omfattning”. 61<br />
Inför sammandrabbningen vid Alma berättas det hur den ryske befälhavaren<br />
furst Menschikoff, förvissad om en storslagen rysk seger, hade<br />
bjudit in 30 unga kvinnor ur Sevastopols societet för att bevittna slaget<br />
från de omgivande kullarna. Enligt ett vittne lär han också ha uppfört en<br />
läktare i trä för att förbättra deras utsikt. Menschikoff mörknade när<br />
damerna blev överförtjusta av de engelska truppernas framträdande i<br />
klara röda färger. 62 Från det amerikanska inbördeskriget finns liknande<br />
berättelser. Vid ett av de första slagen, slaget vid Bull Run sommaren<br />
1861, hade ämbetsmän, politiker och andra ur Washingtons uppburna<br />
klasser begivit sig till kullarna som omgav slagfältet för att inta picknick<br />
och betrakta det storslagna skådespelet. Den konfedererade arméns genombrott<br />
ledde dock till att nordstatstrupperna flydde i panik och i den<br />
oordnade reträtten blev civilisterna en del. Vid båda tillfällena mötte<br />
kriget som skådespel och teater dess mer krassa realiteter. Föreställningen<br />
om kriget som överblickbart skådespel var något 1850- och 1860-talens<br />
216 — magnus rodell