29.08.2013 Views

1800-talets mediesystem - Kungliga biblioteket

1800-talets mediesystem - Kungliga biblioteket

1800-talets mediesystem - Kungliga biblioteket

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

gång en mer allmän innebörd. Efterhand kom det, menar Anders Ekström,<br />

att syfta på framställningar som ”återgav ett motiv från höjden eller<br />

skildrade något på ett ’överskådligt’ sätt”. På svenska användes ofta<br />

orden ”vy” och ”rundmålning”. 59 Av de motiv som visades i panoramor<br />

runt om i Europa återkom stadsvyer, ofta av samma stad som de visades<br />

i. En annan vanlig motivgrupp var krigsskildringar. Dessa kunde tjäna<br />

såväl propagandistiska syften som tillgodose mer underhållningsorienterade<br />

intressen. 60<br />

Panoramat gjorde det sålunda möjligt att ge kriget en visuell och<br />

rumslig gestaltning. På så vis blev det överblickbart och kunde göras till<br />

föremål för betraktande. Genom detta skapades också en viss typ av åskådarposition<br />

där kriget liksom teatern ramades in som ett skådespel möjligt<br />

att betrakta från omgivningarna. Medan de högre befälen under<br />

Krimkrigets större fältslag följde skeendet med kikare från omgivande<br />

kullar, erbjöds de illustrerade tidningarnas läsare en tvådimensionell<br />

motsvarighet i panoramats form. De engelska truppernas anfall mot de<br />

ryska positionerna på höjderna vid Alma i september 1854 beskrevs också<br />

i estetiska termer. Anfallet såg bra ut. Decennier efter slaget mindes<br />

general Earle att detta ”var det sista slaget av den gamla ordningen. Vi<br />

gick i strid i all vår prakt med böljande färger och spelande band”. Bataljframställningar<br />

hade funnits i sekler. Keller konstaterar dock att ӌngtransporter,<br />

pressreportage, turism och modernare former av kulturell<br />

konsumtion gjorde att traditionell visuell symbolik fick nytt liv och gjorde<br />

det möjligt att skapa krigsskildringar i en aldrig tidigare skådad och<br />

tekniskt förbättrad omfattning”. 61<br />

Inför sammandrabbningen vid Alma berättas det hur den ryske befälhavaren<br />

furst Menschikoff, förvissad om en storslagen rysk seger, hade<br />

bjudit in 30 unga kvinnor ur Sevastopols societet för att bevittna slaget<br />

från de omgivande kullarna. Enligt ett vittne lär han också ha uppfört en<br />

läktare i trä för att förbättra deras utsikt. Menschikoff mörknade när<br />

damerna blev överförtjusta av de engelska truppernas framträdande i<br />

klara röda färger. 62 Från det amerikanska inbördeskriget finns liknande<br />

berättelser. Vid ett av de första slagen, slaget vid Bull Run sommaren<br />

1861, hade ämbetsmän, politiker och andra ur Washingtons uppburna<br />

klasser begivit sig till kullarna som omgav slagfältet för att inta picknick<br />

och betrakta det storslagna skådespelet. Den konfedererade arméns genombrott<br />

ledde dock till att nordstatstrupperna flydde i panik och i den<br />

oordnade reträtten blev civilisterna en del. Vid båda tillfällena mötte<br />

kriget som skådespel och teater dess mer krassa realiteter. Föreställningen<br />

om kriget som överblickbart skådespel var något 1850- och 1860-talens<br />

216 — magnus rodell

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!