1800-talets mediesystem - Kungliga biblioteket
1800-talets mediesystem - Kungliga biblioteket
1800-talets mediesystem - Kungliga biblioteket
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
att snabba och säkra transporter samt låga priser är oslagbara konkurrensfördelar.<br />
Samtidigt tampas den gamla traditionella bokhandeln med betydande<br />
problem och kan inte konkurrera med nätbokhandelns genomtänkta<br />
koncept när det gäller logistik, tillgänglighet dygnet runt och ett brett<br />
utbud. Det märkliga förhållandet har inträtt att småförlagen, som den<br />
vanliga bokhandeln helst inte gör några affärer med, lättare blir synliggjorda<br />
via den superkommersiella nätbokhandeln.<br />
Mediekulturen är föränderlig, men också sig lik i sina grundläggande<br />
mekanismer. Vi diskuterar fortfarande, liksom i den upprörda debatten<br />
på 1830-talet, utifrån motsatspar som dyrt/billigt, exklusivt/vardagligt<br />
och varaktigt/kortlivat. Ett elitnätverk som stod för bildning och kulturellt<br />
kapital utmanades av och försökte försvara sig mot en gryende konsumtionsinriktad<br />
massmarknad. Frågor som gäller klass och kön är också<br />
väsentliga för en helhetssyn på hur <strong>1800</strong>-<strong>talets</strong> <strong>mediesystem</strong> fungerade.<br />
Den fiktiva berättelsen, ofta författad av kvinnor, var en del av ett <strong>mediesystem</strong><br />
som under <strong>1800</strong>-talet stöptes i nya former – bland annat genom<br />
häftesserier.<br />
-------------------------------------------------------------------------------------------------------------------noter<br />
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />
1 Spegeln 25/1 1838.<br />
2 Om den svenska utvecklingen som liknar den övriga europeiska: Gunnel<br />
Furuland, Romanen som vardagsvara: Förläggare, författare och skönlitterära häftesserier<br />
i Sverige 1833–1851 från Lars Johan Hierta till Albert Bonnier (Stockholm:<br />
LaGun, 2007), 43–118. Artikeln bygger på och utvecklar resonemang i detta<br />
arbete.<br />
3 Bo Bennich-Björkman, Författaren i ämbetet: Studier i funktion och organisation<br />
av författarämbeten vid svenska hovet och kansliet 1550–1850 (Stockholm: Almqvist<br />
& Wiksell, 1970).<br />
4 Undersökningen bygger på den bibliografi över fyra förlagsfirmors skönlitterära<br />
häftesserier som jag utarbetat, Bibliografi över svenska skönlitterära häftesserier<br />
1833–1851 (Stockholm: Kungl. <strong>biblioteket</strong>, 2006).<br />
5 Furuland, 457–475.<br />
6 C J L Almqvists journalistik: Urval, inledning och kommentarer av Bertil Romberg,<br />
II, 1846–1851 (Hedemora: Gidlund, 1989), 134, 136.<br />
7 Johan Svedjedal, Frihetens rena sak: Carl Jonas Love Almqvists författarliv (Stockholm:<br />
Wahlström & Widstrand, 2009), 127, 166, 170–175.<br />
8 Häftesserierna finns ofta noterade i Sture M. Waller, Den svenska pressens upplagor<br />
1824–1872 (Göteborg: Nordicom, 2001).<br />
9 Johan Svedjedal, Almqvist – berättaren på bokmarknaden: Berättartekniska och<br />
skönlitterära häftesserier — 1
Change language