1800-talets mediesystem - Kungliga biblioteket

som tillsammans – till den grad de utfördes korrekt och med besinningsfull
högtidlighet – skulle bevisa deltagarnas sanna, djupa och patriotiska
stöd för representationsreformen.
Det är sannolikt att mötet verkligen var ritualiserat. De flesta offentliga
uppträdanden är ju ritualiserade – och då särskilt möten som gör anspråk
på politisk legitimitet och representativitet. Detta gäller inte bara
de högre, statssymboliska prestationerna, som presidenters nyårstal eller
riksdagens öppningsceremonier, utan också de mer vardagliga. För hur
ska till exempel en samling villaägare göra anspråk på att tala inte bara
för andra villaägare utan också med politisk legitimitet, om de inte iakttar
vissa viktiga mötesformer och retoriska vändningar eller, med andra
ord, vissa legitimerande ritualer?
De flesta historiker erkänner också riternas betydelse i offentlig politisk
maktutövning. Men riter har också, som Tom Driver visat, betydelse
när det gäller att förstärka sammanhållningen och viljestyrkan inom oppositionella
grupper. 26 Detta för att riter, om de nu alls upplevs som högtidliga
och meningsfulla, har vissa allmängiltiga effekter. De stegrar både
gruppens och individens sinnesrörelse, en rörelse som upplevs som sann
just för att den delas av gruppen. Detta leder i sin tur till en stark känsla
av gruppsolidaritet – ett viktigt led i politisk mobilisering. 27 Enligt Maurice
Halbwachs är gruppens kollektiva minnen också förankrade i riter.
Riterna skapar när de utövas en form av kollektivt minne vilket i sin tur
underlättar en moralisk självdefinition. Detta betyder att riter bidrar till
en känsloladdad moralisk mobilisering som är en viktig komponent i sociala
rörelser.
Vi kan därför anta att både Norrköpings och de flesta andra av 1865
års reformmöten i alla fall var menade som högtidliga, ritualiserade sammankomster
– ordentligt utförda, emotionellt gripande, med uttalanden
som skulle härröra från kollektivets moraliska övertygelse. Detta vore ju
funktionellt; på så sätt skulle de stärka politiska band och göra anspråk
på politisk legitimitet bland ortens liberaler, det så kallade samhället – öppet
påhejade av ortens redaktör. Så långt själva mötet. Vad kan vi nu lära
oss av tidningsreferatet?
Den grad till vilken Norrköpings Tidningars referat respekterar mötets
ritualiserade natur, såväl som mötets förmenta produkt, den emotionella
solidariteten, är anmärkningsvärd. Referatets narrativa struktur och
språk fokuserar just på mötets ceremonier, högtidliga stämning och emotionella
retorik. Den noggranna tidsaxeln, den skrupulösa redogörelsen
för de olika rituella anhalterna, är också typisk för tidningsreferaten från
andra reformmöten. Kalmars reformmöte – för att ta ett exempel på måfå
tidningsgenrer och offentliga riter i 1865 års reformrörelse — 13