1800-talets mediesystem - Kungliga biblioteket

Hierta hade inte bara politiska fiender utan också mediala sådana. Det rörde
sig i hög grad om konkurrens inom en gryende mediekapitalism.
Mot denna negativa bild av Hiertas dominerande roll står dock förhållandet
att Sverige (och övriga nordiska länder) tack vare sitt omfattande
tidningsläsande under 1800-talet utvecklat läskunnigheten till att bli något
annat än elementärt tragglande av psalmverser. Vad nöjesläsningen
under 1800-talet egentligen betydde i sammanhanget är ännu inte helt
klarlagt. Visserligen hade det kyrkliga påbudet från slutet av 1600-talet att
prästen skulle kontrollera församlingsbornas läskunnighet lagt grunden.
Och genom folkskolan efter 1842 fick man ett effektivt redskap för kunskapsförmedling
överhuvudtaget. Men det är värt att påpeka att det inte
bara var kyrkan och skolan som bidrog till alfabetiseringen. Även nöjesläsningen
hade sin givna betydelse för läsfärdighetens uppövande.
Hur kunde en specifik utgivningsform så starkt engagera, uppröra och
förändra mediebilden på bokmarknaden, det som jag velat kalla ett nytt
mediefönster? Hur kunde några till det yttre oansenliga och billigt producerade
häften väcka ett sådant uppseende? Uppenbart är att de hotade den
äldre konservativa utgivningskulturen hos de redan etablerade förläggarna.
Snällpressen med sina möjligheter att sprida alltmer trycksaker till alltfler
innebar ett genombrott för ett kapitalistiskt produktionssätt kring det
tryckta ordet. 28 Nu kom den att användas fullt ut inom ett sekulärt område
av samhällslivet – inte undra på att det var utmanande.
För att kunna frilägga konkurrenssituationen mellan bokförlagsfirmorna
är det därför nödvändigt att undersöka de materiella förutsättningarna
för verksamheten. Sådant som tryckerimaskiner, transportmöjligheter,
översättarkontakter, bokhandelns status och författarlanseringar utgör
grundförutsättningar för att teckna en bild av hur häftena skapades och
spreds i olika historiska konstellationer. Den omfattande utgivningen, 441
fiktionsberättelser mellan 1833 och 1851, innebar att det närapå varannan
vecka publicerades skönlitteratur i någon av de häftesserier som jag undersökt.
Med andra ord var denna företeelse central inom tidens mediesystem.
Mediesystemperspektivet implicerar en panoramisk blick och en större
vidsyn och öppenhet för flera mediala uttryck – inte bara de traditionella i
tryckt form. I litteraturhistorien är till exempel den exklusiva romantiken
under tidigt 1800-tal extremt högt värderad i forskningen, medan perioden
1850 till 1880 blivit ett ingenmansland – en mellanperiod som man
har svårt att karaktärisera. De litterära uttrycken ingick då i allt högre grad
i symbios med pressen och tryckproduktionen exploderade överlag. Moderniseringen
av kommunikationerna genom järnvägsbyggandet samt in-
— gunnel furuland