1800-talets mediesystem - Kungliga biblioteket
1800-talets mediesystem - Kungliga biblioteket
1800-talets mediesystem - Kungliga biblioteket
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
sammankomster och ”festmåltider” än i Köln, än i Bonn, Colbenz o.s.v.<br />
– de sprängdes – det hjelpte inte – de upplöstes blott på en punkt för att<br />
samlas på en annan – de franska och engelska tidningarne prisade deras<br />
ihärdighet – det var också inifrån landet ingen brist på tacksamhetsadresser<br />
och kransar – det blef ingen ända på dessa demonstrationer<br />
[…]. 18<br />
Koordinerad mobilisering av olika delar av <strong>mediesystem</strong>et – uppträdanden<br />
på offentlig plats som prisas av tidningar, vars notiser uppmuntrar<br />
till flera proklamationer och adresser, som i sin tur utannonseras i tidningar,<br />
vars egna röster och ståndpunkter får ytterligare legitimitet genom<br />
det egna nyhetsstoffet – hade blivit en vedertagen liberal strategi.<br />
Att annonsera ut offentliga möten via tidningar som sedan både redogjorde<br />
för och uppmuntrade till fler möten var också en taktik som användes<br />
av svenska liberaler. Dagstidningar och offentliga uppträdanden<br />
stod inom <strong>mediesystem</strong>et i ett närmast symbiotiskt förhållande. Resultatet<br />
blev, förutsägbart nog, att ställningen för den medieberoende tidningsgenren<br />
politiskt möte befästes. Och genren var politiskt effektiv.<br />
Låt mig belysa detta med hjälp av ett specifikt exempel. Norrköping<br />
var en av de många svenska provinsstäder som hösten 1865 arrangerade<br />
ett så kallat reformmöte, i avsikt att visa engagemang för reformförslaget,<br />
författa en adress samt – om möjligt – skicka den via en deputation till<br />
Stockholm. Processen inleddes den 18 november 1865, då Norrköpings<br />
Tidningar (som hade förberett saken med satiriska artiklar kring reformens<br />
motståndare) beskrev hur en ”Uppmaning till opinionsyttringar i<br />
representationsreformsfrågan” hade publicerats i göteborgska Handelstidningen.<br />
Denna uppmaning, som tog formen av en lång insändare undertecknad<br />
”reformvän och f.d. riksdagsombud”, uppmanade ”Sveriges<br />
invånare, att oförskräckt afgifva ett nytt uttryck af svenska folkets allvarliga<br />
och billiga önskan i afseende å det kungliga representationsreformsförslagets<br />
antagande.” Reformvännen hade då (enligt Norrköpings Tidningar)<br />
uppmuntrat ”allmänheten, att hvar i sin ort […] medelst egna<br />
deputationer eller adresser […] uttrycka hvarje orts invånares innerliga<br />
önskan, ja anspråk” på att adelsståndet ”icke längre må motsätta sig hela<br />
nationens billiga fordringar, utan antaga det af konungen och hans rådkammare<br />
framställda representationsförslag.” 19<br />
Detta hade Norrköpings Tidningar inget emot – tvärtom. Tre dagar senare<br />
påminde tidningen, med hänvisning till sina ”publicistiska pligter”,<br />
läsarna om att ”näst sista tiden” var inne för att besluta sig om deltagande<br />
i de allmänna opinionsyttringarna till förmån för förslaget. Trots att<br />
134 — madeleine hurd