1800-talets mediesystem - Kungliga biblioteket

Under festens fortgång sändes dessutom telegram till minister De Geer,
biskop Beckman, samt Stockholms och Kristianias borgmästare – ”från
hvilken sistnämnde svar anlände”. 44
Här ser vi hur genren politiskt möte i ett enda meningsfyllt narrativ
sammanlänkade nya och gamla medier (telegram, marscher, offentliga
tal) och nya och gamla riter, inklusive den medeltida gesten att bespisa
ortens fattiga. Nationens nya ”föreställda gemenskap” stärktes ytterligare
genom de tidningsreferat som beskrev hur dess medlemmar alla och
nästan samtidigt utförde triumferande riter – inklusive väletablerade riter
som återanvändes, men nu med liberal innebörd.
Ett nytt symboliskt centrum
Tidningsreferaten kring reformfesterna hade därmed samma effekt som
rapporterna från reformmötena. Tidningsreferaten om alla provinsens
olika festiviteter hade, kan man hävda, ännu en funktion: att fokusera
nationens essens. 1865 års reform innebar en omvälvande nydefinition av
Sveriges politiska representation. Detta genomfördes utan vare sig en revolution
eller en konstituerande representantförsamling. Trots detta
lyckades reformvännerna lansera en högtidlig nationell omdaning –
något som även samtida betecknade som en politisk pånyttfödelse av
nationen. 45 Fungerade möjligen de många provinsiella reformmötena
och reformfesterna, såsom de bevakades och avrapporterades centralt
och regionalt i olika tidningar, som en sorts alternativ konstituerande
representantförsamling?
Här kan anknytas till Nick Couldrys idéer kring ”myten om det
medierade centrumet”. Den förutsätter två saker: att medierna gör anspråk
på att kunna identifiera nationens ”naturliga symboliska centrum”,
och att medierna sedan presenterar sig själva som detta centrums naturliga
övervakare och presentatörer. Medborgare vänder sig så till medierna
för information om det viktigaste som försiggår i nationen. Där hittar
de (enligt tidningarna själva) det mediala rum där samtida identiteter
skapas, utmanas och förhandlas; där befästs samhällets centrala, organiserande
betydelsekategorier (”set of meanings”). 46 Begreppet används av
Couldry som ett sätt förstå och kritisera de moderna mediernas tendens
att presentera – och själva producera – olika sorters ”spektakel”, som då
framställs som samhällets mest meningsfulla berättelser. Men även 1800talets
tidningar fokuserade på olika händelser och processer, som de mer
eller mindre explicit identifierade som konstituerande nationens viktiga
kärna. 1865 identifierade de liberala tidningarna reformrörelsens mani-
146 — madeleine hurd