1800-talets mediesystem - Kungliga biblioteket

kulturvetenskaplig såväl som reklam- och konsumtionshistorisk forskning,
lyser perspektiv på de audiella och musikala dimensionerna av det
framväxande konsumtionssamhället med sin frånvaro. Följaktligen brukar
den svenska ”reklammusikens uppkomst” exempelvis ensidigt relateras
till de audiella massmediernas utveckling och mer exakt härledas
till 1920-talet då reklamschlagern slog igenom på bred front via radio
och grammofon. ”Yes! We have no bananas” – eller ”Vi ha inga bananer”,
som den fick heta på svenska, brukar kallas den första hundraprocentigt
planlagda reklamsången här i landet. 7
Den här artikeln syftar till att uppmärksamma den musikala marknadsföringens
tidigare former och presentera vad som kan kallas reklamschlagerns
och sedermera den kommersiella jingelns föregångare i sitt
lokala, historiska och mediala sammanhang. Tanken är att på så sätt
bidra till en relativt okänd och föga omskriven del av en svensk audiell
konsumtionshistoria. Vi ska förflytta oss till tiden före ljudmediernas
genombrott, närmare bestämt till julhandeln år 1887 i Stockholm, och se
hur förlustelse via vers och melodi mycket medvetet spreds i stor skala
för att väcka stadspublikens begär till varuutbuden i en framväxande urban
konsumtionskultur. Det ska handla om publiceringen av annonsvisan
och hur den lanserades som ett nytt reklammedel i en tid av sjudande
kommers och konkurrens; om ambitionen att lovsjunga stadens konsumtionsrum
och saluförda sortiment enligt samtida kommersiella ideal
liksom om sammanflätade relationer mellan artistisk scenkonst och produktlansering
i ett nät av befintliga medier och mediala traditioner.
Gustaf Mallanders annonsvisbok
Lagom till julhandeln år 1887 gavs Malles annons-visbok ut i Stockholm,
till salu för 15 öre. 8 Det var ett bundet och ornamenterat häfte med ljusröda
pärmar om ett sjuttiotal sidor innehållande 29 specialskrivna vistexter
som gjorde reklam för butiker, matställen och affärsverksamheter
i staden. Ordinära småannonser för ytterligare sexton lokala affärsverksamheter
prydde dessutom innerpärmarna, vissa i versform, såsom ”Hos
Axel Rydin, Göres fotografi’n, Båd vacker och fin” eller ”Du som lifvets
skämt kan fatta – skynda hit, här får du skratta” i puffen för Folkteatern
vid Östermalmstorg. 9
Det lilla häftet är unikt i sitt slag såsom ett mycket tidigt exempel på
mediering av annonser för audiellt framförande, vilket gör det särskilt
intressant ur reklam- och konsumtionshistoriskt perspektiv. Till formen
liknar det många andra häften med visor som gavs ut vid den här tiden.
begärets locksång — 153