1800-talets mediesystem - Kungliga biblioteket

eslöt att de dräkter han burit i det polska fälttåget 1627 skulle bevaras som
minne. Mellan åren 1906 och 1977 fanns samlingarna i Nordiska museets
hallvåning. Se vidare Staffan Carlén, Att ställa ut kultur: Om kulturhistoriska utställningar
under 100 år (Stockholm: Carlsson, 1990), 34f.
51 Emil Eckhoff, ”Skandinavisk-etnografiska samlingen: Andra annexet, Drottninggatan
79”, Aftonbladet 8/4, 16/4, 20/4 1878. Här efter Magdalena Hillström,
Ansvaret för kulturarvet: Studier i det kulturhistoriska museiväsendets formering
med särskild inriktning på Nordiska museets etablering 1872–1919 (Linköping:
Linköpings universitet, 2006), 199.
52 Artur Hazelius, Guide to the collections of the Nordic museum in Stockholm (Stockholm,
1898).
53 Minnesblad från fru Emilie Flygare-Carléns bazar, 31.
54 Magnus Rodell, ”Nationen och ingenjören: John Ericsson, medierna och
publiken”, Den mediala vetenskapen, red. Anders Ekström (Nora: Nya Doxa,
2004), 189–216.
55 Artur Hazelius, Bilder från Skansen: Skildringar af svensk natur och svenskt folklif
(Stockholm: Plansch- & litteraturaktiebolaget, 1898), 64ff. Se även Gustaf
Upmark, ”Skansen 25 år”, Fataburen: Kulturhistorisk tidskrift 1916, 103.
56 Lindorm, 23.
57 Uttalande av Bernhard Olsen, som 1885 grundade Skandinavisk Panoptikon
i Köpenhamn. Här efter Sandberg, 123.
58 Martin Bergström, Anders Ekström & Frans Lundgren, Publika kulturer: Att
tilltala allmänheten, 1700–1900: En inledning (Uppsala: Uppsala universitet,
2000), 6.
59 Burke, 66, 215ff.
60 Mattias Frihammar, ”The royal napkin: Sanctifying processes in the media
landscape”, Media and monarchy in Sweden, red. Mats Jönsson & Patrik Lundell
(Göteborg: Nordicom, 2009), 111–121.
61 Vivi Edström, Livets gåtor: Jane Austen (Stockholm: Bonniers, 2009).
62 Marianne Enge Swartz, ”Förord”, Öppna dörrar: Guide till 56 författares hus och
miljöer, red. Marianne Enge Swartz (Stockholm: Carlsson, 2002).
mediernas livrustkammare — 1