1800-talets mediesystem - Kungliga biblioteket
1800-talets mediesystem - Kungliga biblioteket
1800-talets mediesystem - Kungliga biblioteket
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
ten för telegram obefogad utom i mycket speciella situationer. Varför<br />
betala för det som kunde fås gratis nästa postgång? 24<br />
Olika publikers avstånd i tid till händelser som inträffat på fjärran orter<br />
avgjordes därmed av postgångens och utgivningsdagarnas kombinerade<br />
puls, snarare än telegrafteknikens teoretiska hastighet. Som visas i<br />
en annan studie skedde också stora hastighetsvinster i det amerikanska<br />
postsystemet under <strong>1800</strong>-talet så att den absoluta tidsvinsten för kontinentala<br />
nyheter när telegrafen etablerades inte blev mer än omkring 24<br />
timmar. 25<br />
Det faktum att många tidningar valde att saxa telegram från varandra,<br />
kombinerat med fådagarstidningarnas glesa utgivningsfrekvenser, innebar<br />
att telegramredovisningen, särskilt i landsortspressen, fick en särpräglad<br />
form. Vanligen sammanställdes en lista på alla telegram som influtit<br />
sedan det senaste numret. Dessa redovisades i tur och ordning, och<br />
skapade därigenom en narrativ sekventialitet, ett händelseförlopp avgränsat<br />
framåt och bakåt av dels telegramförmedlingen till den citerade<br />
tidningen och dels av utgivningstakten och postgången. I samma lista<br />
kunde man således i praktiken ta del av upplysningar som motsades av<br />
ett senare telegram, också publicerat i samma dags tidningsnummer.<br />
Vidstående exempel från Öresundsposten redovisar i en komprimerad<br />
spalt hur världens tillstånd förändrats sedan senaste utgivningsdagen:<br />
Paris, London, Madrid, Petersburg, Bombay, London, Paris, Petersburg<br />
och Wien. 26 Sannolikt var emellertid dessa telegram saxade antingen ur<br />
danska tidningar eller ur Times och dess franska motsvarigheter. Exempelvis<br />
omnämns explicit nyheter som hämtats ur ”Dagens Moniteur”. 27<br />
Det nya telegrammediet interagerade här också med en tidigare etablerad<br />
form för nyhetsförmedlingen. Att återge de senaste nyheterna i en<br />
lista organiserad utifrån orter och datum var i många fall praxis i den nyhetsgenre<br />
som telegrammen vanligen ersatte eller kompletterade: ”Med<br />
dagens post”. Under det sena 1700-talet redovisades på sina håll de nyheter<br />
som influtit per brev sedan senaste utgivningsdagen på just ett sådant<br />
vis, i formen av en uppräkning av orter och datum. 28<br />
När den nyhetsförmedling som baserades på landtransporter på detta<br />
vis kompletterades med telegrafiska nyheter, ökade risken för oklarheter<br />
och missförstånd. Vad hade egentligen hänt, och när? Med överlappande<br />
kanaler för nyhetsförmedling, skapades också överlappande tidshorisonter.<br />
Det var av den anledningen inte ovanligt att nyheter försågs med inramande<br />
kommentarer, som förklarade de rapporterade händelsernas<br />
förhållande till vad tidningen förut meddelat. Risken för missförstånd låg<br />
också till grund för kritik av telegrammens värde. Då de till skillnad från<br />
34 — jonas harvard
Change language