1800-talets mediesystem - Kungliga biblioteket
1800-talets mediesystem - Kungliga biblioteket
1800-talets mediesystem - Kungliga biblioteket
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
ler, innehållande berättelser kring de senaste medicinska rönen, en dramatisk<br />
resa till Ryssland eller en Dickensföljetong.<br />
Var och en av dessa tidningsgenrer – telegram, skämtteckningar med<br />
vers, rapporter kring offentliga uppvisningar, noveller och reseberättelser<br />
– hade sin egen, typiska diskursform, som i sin tur speglade det medium<br />
i vilket informationen hade sitt ursprung. Jag skulle vilja beteckna<br />
sådana tidningsgenrer som medieberoende genrer, då de bottnade i en annan<br />
men länkad del av <strong>mediesystem</strong>et. De ursprungliga mediernas stil,<br />
form och språk speglades också i tidningarnas genrer, som därmed fick,<br />
var och en, sin egen, mediespecifika stil, form och språk.<br />
Rimligtvis var denna variation en tillgång för tidningsredaktörerna när<br />
omstridda nyckeltermer skulle fyllas med nytt innehåll. Ett begrepps konturer<br />
förändrades under dess färd genom <strong>mediesystem</strong>et. Tidningarnas<br />
medieberoende genrer speglade de olika medier med vilka de levde i symbios.<br />
Därmed kunde de olika genrerna också påverka ett begrepps innebörd<br />
och innehåll – något som kunde utnyttjas av liberala redaktörer.<br />
Låt mig ge ett exempel på hur detta kunde fungera. Kurunmäki har<br />
identifierat olika framställningar av ”nationen” som en av representationsreformens<br />
mest omstridda punkter. Liberala tidningar ville gärna<br />
omdefiniera nationen. Den skulle inte längre föreställas som en organisk<br />
sammanfogning av korporativa sociala funktioner, som kunde låta sig representeras<br />
av de fyra ständerna. De föredrog att se en nation som bestående<br />
av den svenska medelklassens olika samhällen, geografiskt utspridda<br />
men enade i sin patriotiska omtanke om hela landets bästa. Detta<br />
långsmala, glest befolkade land skulle nu tolkas som en enda, enad, levande<br />
geografisk enhet, sammanhållen inte minst genom de personliga<br />
förbindelserna och den offentliga opinion som upprätthölls av dess politiskt<br />
ansvarsfulla män. Eller som en av prästeståndets talare sammanfattade<br />
det under riksdagsdebatten: man borde rösta för representationsförslaget<br />
”då nationen skänkt sitt förtroende åt det”. Att så var fallet hade<br />
”ådagalagts genom hit afsända deputationer, bestående af samhällenas<br />
förnämste och ypperste män”. 10<br />
Denna konkreta, nationella och av likasinnade män bebodda geografiska<br />
enhet – varav Stockholmsdeputationerna var ett uttryck – hade<br />
frambesvärjts inte minst av tidningarnas olika artiklar och notiser. En<br />
viktig del av dessa utgjordes av den medieberoende tidningsgenren brev<br />
– artiklar som tog formen av just brev. Denna genre speglade tidningarnas<br />
egna rötter i och fortsatta länkar till brev som medium (något som<br />
förklarar äldre tidningsnamn såsom Post- och Inrikes Tidningar samt den<br />
nutida beteckningen ”korrespondent”). Genren användes flitigt i Stock-<br />
tidningsgenrer och offentliga riter i 1865 års reformrörelse — 131
Change language