1800-talets mediesystem - Kungliga biblioteket
1800-talets mediesystem - Kungliga biblioteket
1800-talets mediesystem - Kungliga biblioteket
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
evangeliet berättar också om hur aposteln Tomas, som ifrågasätter Jesu<br />
uppståndelse, förvandlas från tvivlare till bekännare efter att ha undersökt<br />
Jesu sår efter korsfästelsen. De kroppsliga skadorna fungerar som<br />
övertygande fysisk vittnesbörd om att Jesus i konkret mening lämnat sin<br />
grav och återuppstått. ”Tomaseffekten”, menar Chris Rojek, handlar om<br />
det ofta tvångsmässiga begäret efter att bestyrka ett föremåls autenticitet<br />
genom att uppsöka, vidröra och fotografera det. 18<br />
Mediesystemet och 1 00-<strong>talets</strong> biografiska diskurs<br />
Även om Rojeks resonemang och exempel nästan uteslutande handlar<br />
om senare delen av 1900-talet, kan liknande iakttagelser göras om <strong>1800</strong><strong>talets</strong><br />
<strong>mediesystem</strong> och kändiskultur. Etablerandet av personmuseer i<br />
1850-<strong>talets</strong> Amerika har till exempel beskrivits som ett uttryck för en civil<br />
religion sammansatt av riter, reliker, dyrkan och vallfärder. Museer<br />
över nationens ”founding fathers”, bland andra Benjamin Franklin, George<br />
Washington och Thomas Jefferson, skulle fostra amerikanska medborgare<br />
till lojalitet och framåtanda. Deras hem gavs en funktion som<br />
reliker. Byggnaderna var fysiska påminnelser om deras liv, materiella<br />
strukturer som föreföll stå i förbindelse med hjältarnas andar. För de vallfärdande<br />
turisterna var målet med besöket detsamma som för medeltida<br />
pilgrimer, nämligen att komma i kontakt med reliken, det föremål som<br />
förkroppsligade den vördade hjältens personlighet. 19 Kulter kring vetenskapsmän<br />
kom på liknande sätt att fylla en funktion för formandet av nationella<br />
identiteter, men även för att legitimera vetenskapliga discipliner,<br />
metoder och upptäckter. Den materiella minnesproduktionen kring män<br />
som Louis Pasteur och Isaac Newton skulle inte bara involvera musealiseringen<br />
av deras vetenskapliga instrument, utan i hög grad även av personliga<br />
reliker. Bland annat, med tydliga paralleller till de träbitar som<br />
under medeltiden påstods komma från Paradisträdet, och till de hantverksföremål<br />
som påståtts vara framställda av Shakespeares mullbärsträd,<br />
kom även Newtons ikoniska äppelträd att ge upphov till en mängd<br />
”autentiska” souvenirer. 20<br />
I Finland utgjorde konstruktionen av Johan Ludvig Runebergs minne<br />
ett exempel på hur personkulten kunde ta sig pseudoreligiösa uttryck.<br />
Redan under dödsåret 1877 menade en kritiker att hyllningarna kunde<br />
beskrivas som en Cultus des Genius. 21 Så tidigt som 1882 öppnades Runebergs<br />
hem i Borgå som museum, och i Svenska litteratursällskapets i Finland<br />
arkiv finns autentiska reliker bevarade, såsom en hårlock från skaldens<br />
huvud, en droppe av hans blod på en tygbit, samt en stenflisa från<br />
mediernas livrustkammare — 1 3
Change language