29.08.2013 Views

1800-talets mediesystem - Kungliga biblioteket

1800-talets mediesystem - Kungliga biblioteket

1800-talets mediesystem - Kungliga biblioteket

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

inriktning på medier, genus och identiteter i de tysk-polska och tyskdanska<br />

gränsområdena.<br />

johan jarlbrink är presshistoriker och verksam som forskare och<br />

lärare i pressvetenskap vid Lunds universitet och i medie- och kommunikationsvetenskap<br />

vid Linköpings universitet. Jarlbrink disputerade 2009<br />

på avhandlingen Det våras för journalisten: Symboler och handlingsmönster för<br />

den svenska pressens medarbetare från 1870-tal till 1930-tal. För närvarande<br />

forskar han om tidningsläsningens historia och om klipparkiv och klippsamlande.<br />

patrik lundell är docent i idé- och lärdomshistoria och universitetslektor<br />

i journalistisk samt pressvetenskap vid Lunds universitet. Han<br />

disputerade 2002 på en avhandling om förändrade tidnings- och redaktörsideal<br />

under 1700- och <strong>1800</strong>-talen. Lundell är medredaktör för<br />

Mediernas kulturhistoria (2008) och Media and monarchy in Sweden (2009),<br />

och han har publicerat flera artiklar kring pressens mediehistoria, bland<br />

annat i Media History (2008).<br />

christina mattsson är styresman för Nordiska museet, mångårig<br />

radiomedarbetare, folklorist och visforskare. Hon har svarat för tusentals<br />

program i Sveriges radio om svensk folkmusik och svenska traditioner,<br />

bland annat Folkminnen (tillsammans med Bengt af Klintberg 1990-2005).<br />

I sin egenskap av visforskare har hon skrivit åtskilliga artiklar, uppsatser<br />

och böcker i folkloristiska ämnen, bland annat Helan går (1989, 2002),<br />

Från Helan till lilla Manasse (2002), Lille Bror Söderlundh – tonsättare och viskompositör<br />

(2000) och Sjung: En svensk vishistoria (2004).<br />

andreas nyblom disputerade vid Tema Q (Kultur och samhälle), Linköpings<br />

universitet på avhandlingen Ryktbarhetens ansikte: Verner von<br />

Heidenstam, medierna och personkulten i sekelskiftets Sverige (2008). Från och<br />

med våren 2010 är han verksam som forskare vid Nordiska museet med<br />

projektet ”Berömmelsens kulturhistoria: Celebriteter och biografiska<br />

föremål i Nordiska museet”.<br />

magnus rodell är verksam vid Institutionen för kultur och kommunikation,<br />

Södertörns högskola. Han disputerade 2002 på Att gjuta en<br />

nation: Statyinvigningar och nationsformering i Sverige vid <strong>1800</strong>-<strong>talets</strong> mitt.<br />

Bland hans senaste publikationer återfinns ”Mediating the Nation: Celebrating<br />

the Sixth of June in Sweden” i National days: Constructing and<br />

medverkande — 24

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!